Positiva trender finns – men vi lever allt mer över våra tillgångar

I år var jordens resurser förbrukade 8 augusti. Det är nästan en vecka tidigare än 2015. Dagen kallas Earth Overshoot Day och är ett pedagogiskt grepp för att få oss att förstå att någonting måste göras. Men det finns ljusglimtar i de data som ligger till grund för undersökningen.

När Earth Overshoot Day presenteras rapporterar medier över hela världen. En del av pr-framgången beror på det enkla budskapet: idag har vi förbrukat det som skulle räcka hela året. Resurserna består bland annat av jordbruksmark, betesmark, skog och fiskevatten.

Koldioxid och kött skapar problem

Den resurs som tar mest stryk är naturens förmåga att fånga upp koldioxid, och det är framför allt de allt större koldioxidutsläppen som gör att Earth Overshoot Day har flyttats från 23 december år 1970 till 13 augusti 2015. En annan orsak är vår stigande aptit på kött, ett livsmedel som tar stora landområden i anspråk. – Köttkonsumtionen i rika länder skulle behöva halveras för att uppnå globala klimat- och rättvisemål, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF, den organisation som huvudsakligen står för marknadsföringen av den ödesmättade dagen.

Positiva trender finns

Men trots att klockan vrids bakåt varje år finns positiva trender bland siffrorna, vilka huvudsakligen baseras på data från olika FN-organ. USA, Tyskland och Danmark har minskat sina ekologiska fotavtryck på senare år, mycket tack vare satsningar på förnybar energi från sol och vind. Obamas nyligen lanserade Clean Power Plan skänker förhoppningar om att USA ska fortsätta att minska sina utsläpp. Ett annat trendbrott är att finansiella investerare har börjat dra sig undan så kallad smutsig energi och närma sig förnybara alternativ.

Investeringar flyttar

Carina Borgström-Hansson nämner spar- och pensionsbolaget Storebrand/SPP som har börjat betrakta klimatförändringarna som en risk och rensar ut bland annat kolbolag ur sin portfölj för att istället investera i företag som står för en mer hållbar utveckling . – Även många traditionella trendspanare inom branschen har varnat att nu är det hög tid att flytta investeringarna för riskerna med fossila placeringar är för stora. De signalerna är viktiga, vi måste sluta investera i sånt som förstör planeten och börja investera i sånt som är bra. När fler reagerar kan det bli en kritiskt massa och investerare drar åt sig öronen, säger Carina Borgström-Hansson.

– Sverige kan både värna planeten och tjäna pengar på att utveckla lösningar som är globalt relevanta

Sverige kan ta nyckelroll

Sverige är ett av de få länder som inte förbrukar mer än den biokapacitet som finns i landet. Måttet som används är global hectar (GHA): Sveriges biokapacitet ligger på 10,5 GHA medan det ekologiska fotavtrycket inte är större än 6,5 GHA. Samtidigt skulle det behövas 3,7 planeter om alla konsumerade lika mycket som svenskarna. Dessutom påverkar våra koldioxidutsläpp globalt och enligt Carina Borgström-Hansson vore det moraliskt fel att använda våra skogar som alibi för en ohållbar konsumtion. Tvärtom borde vi föregå med gott exempel och utveckla hållbar teknik och livsstilar som kan exporteras till andra länder. – Vi kan både värna planeten och tjäna pengar på att utveckla lösningar som är globalt relevanta, säger Carina Borgström-Hansson. Sveriges biokapacitet har dessutom minskat, medan det ekologiska fotavtrycket har ökat, och de två kurvorna närmar sig nu varandra.

Hoppas på nollutsläpp år 2050

Att människans ekologiska fotavtryck blir mindre än Jordens biokapacitet kommer inte att ske i den närmaste framtiden. Om utsläppen av koldioxid skulle minska med 30 procent till år 2030 skulle Overshoot Day inträffa 16 september det året. För att få till ett överskott av biokapacitet måste utsläppen ner till noll, något som enligt Carina Borgström-Hansson är fullt möjligt till 2050.