Skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändningen och därmed även den biologiska mångfalden. Det visar ny studie från Stockholms universitet.

Studien visar att det finns tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österike, Slovenien och Ungern efter kriget.

För 100 år sedan bestod hela området av småskaligt jordbruk med små skogsområden. I Österrike och Slovenien finns det småskaliga jordbruket kvar. Men i Ungern, som efter andra världskriget hamnade på andra sidan järnridån, lades jordbruket ner och området avfolkades.

Idag består landskapet främst av igenväxta gräsmarker och skogsplanteringar.

– Studien visar att mångfalden av olika fågelarter är mer kopplat till dagens markanvändning i Slovenien jämfört med de andra två länderna. Där var den höga andelen skog negativt för artmångfalden, säger Sara Cousins, professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hur den biologiska mångfalden påverkas beroende på hur länderna använt marken ger kunskap om hur mångfalden kan förändras i framtiden.

– Idag har bönderna i området i Slovenien svårt att sälja sina varor på grund av bristande infrastruktur. Om inga politiska åtgärder görs för att bevara jordbruket kommer även detta landskap förändras i framtiden med konsekvenser för den biologiska mångfalden, säger Sara Cousins.