Hur politiker utformar och presenterar klimatåtgärder påverkar stödet från väljarna, och ibland blir resultatet inte det väntade. Den politiska retoriken som är tänkt att öka engagemanget verkar få rakt motsatt effekt.  

Forskare vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi undersöker i en pågående studie vad som krävs för att politiker ska få stöd för klimatåtgärder, som koldioxidskatt eller reduktionsplikt.

Preliminära resultat visar att både utformningen av de politiska förslagen och hur de läggs fram har betydelse. När det gäller själva designen av åtgärderna ser forskarna till exempel att stödet blir större om kostnaderna för varje enskild medborgare hålls nere.

– Det visar att det kan vara bra att börja på en låg nivå om man till exempel ska införa en koldioxidskatt. Sedan kan man höja den successivt, säger Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.

Hon leder studien, som bygger på en enkät som besvarades av cirka 4 500 svenskar.

Jämför höger- och vänsterväljare

Som en del av studien har forskarna undersökt om det finns skillnader mellan väljare, som röstar till höger respektive vänster, i hur man uppfattar olika klimatåtgärder och inramningen av dem.

Therese Lindahl, forskare vid Beijerinstitutet.

Resultatet visar till exempel att det är extra viktigt för högerväljare att kostnaden inte blir för stor för enskilda medborgare. Samtidigt är likheterna mellan de olika väljargrupperna stora. Många, oavsett partitillhörighet, verkar till exempel skeptiska till idén att kompensera grupper som drabbas särskilt hårt av klimatpolitiken.

I enkäten frågade forskarna hur deltagarna ställer sig till att kompensera grupper på landsbygden som missgynnas av höjda bensinpriser. Deltagarna fick välja om samhället borde satsa på sådan kompensation eller i stället investera i ytterligare insatser som minskar koldioxidutsläppen, som att rikta resurser till förnybara energikällor.

– Att den här kompensationen inte gick hem var vi lite förvånade över, särskilt eftersom det pratas ganska mycket om att klimatpolitiken ska vara rättvis, säger Therese Lindahl.

Politiskt språk sänkte engagemanget

Något annat som förvånade forskarna var hur deltagarna i studien reagerade när klimatåtgärder presenterades med politisk retorik. För att studera detta skrev forskarna två olika, politiskt färgade, inramningar till de politiska förslagen. Den språkliga inspirationen hämtade de från riksdagsdebatter och från partiernas program och kampanjer.

I texten som innehöll retorik från partierna till vänster fanns till exempel formuleringar som ”hållbara livsstilar”, ”rättvis omställning” och målet om Sverige som ”världens första fossilfria välfärdsstat”. I inramningen präglad av retoriken hos parterna till höger fanns i stället formuleringar om ”ekonomisk tillväxt”, ”tekniska innovationer” och ”klimatnytta per investerad krona”.

Forskarna skrev också en tredje version av texten, som var mer rak och fri från politiskt laddade uttryck. Deras hypotes var att väljare till vänster skulle vara negativa till högerretoriken, och att väljare till höger skulle vara negativa till vänsterretoriken, men resultatet visade i stället att engagemanget sjönk generellt när förslagen färgades av det politiska språket.

– Det överraskade oss. Vi vet inte riktigt hur vi ska förstå det än, men en tolkning är att väljarna uppfattar den politiska retoriken som att de blir skrivna på näsan eller som att det trycks på dem vad de ska tycka. Jag tror också att det finns en stor grupp människor som är trötta på hela den klimatpolitiska debatten, och det man uppfattar som ”politiskt käbbel”, men det är bara spekulationer. Vi har mycket data som vi ska analysera för att se om det finns annat än partitillhörighet som påverkar hur man har reagerat på den politiska retoriken.

Vad innebär det att den politiska retoriken verkar avskräcka? Vad betyder det för politiker och alla som jobbar med politisk kommunikation?

– Utifrån den här enkäten verkar det som att väljarna blir mer positiva till klimatpolitiska förslag om de läggs fram mer sakligt. Kanske finns det skäl för politiker att söka sig mer mot konsensus inom klimatpolitiken i stället för att söka konflikt, men det behövs mer forskning för att vi ska kunna belägga detta. Våra resultat kan ha påverkats av att vi genomförde enkäten strax efter förra valet. Det kan hända att väljarna var extra trötta på den politiska retoriken just då.

”Politiker kan leda opinionen, och skapa engagemang”

Therese Lindahl konstaterar att man ibland hör politiker hänvisa till bristande acceptans hos väljarna som ursäkt för att inte införa åtgärder på klimatområdet. Utifrån de preliminära resultaten i studien tycker hon inte riktigt att det argumentet håller.

– Vi ser att stödet för olika åtgärder inte är något fast utan det förändras beroende på hur åtgärderna utformas och presenteras, och säkert även över tid. I stället för att bara följa opinionen kan politikerna välja att leda den, och skapa engagemang.