Plantor och relationer odlas i Rosengård

En källare i ett hyreshus i Rosengård har blivit en mötesplats för kvarterets blivande odlare. Tomatplantor, mikrogrönt och kryddor stäcker sig mot växtbelysningen. Satsningen skulle kunna beskrivas som en beredskapssatsning i oroliga tider med stigande matpriser. Men viktigast är den sociala beredskapen – här odlas relationer.

Veckans träff för källarodlarna i Rosengård inleds med bakverk – en 60-åring ska firas – och avslutas med soppa på den egenskördade svampen. Maten är viktig i Från källare till kök, projektet som ska utveckla stadsdelens odlingsförmåga.

– Häromveckan gjorde vi pesto med olika gröna örter som vi har odlat, med solrosfrön i stället för pinjenötter. Det är lätt att få in lite livskunskap i både matlagning och odling. Det växer inga pinjenötter här, då tar vi det som finns. Det blev en god wrap med ärtskott, örter och färskost, berättar kursledaren Ala Mirza.

Hon är odlingspedagog på Botildenborg, en stiftelse som driver sociala stadsodlingar, restaurang och konferenslokaler i utkanten av Rosengård, Malmö. Forsknings- och utvecklingsprojektet Från källare till kök är ett samarbete mellan Botildenborg, Sveriges lantbruksuniversitet och Form/Design Center. I pilotsatsningen har boende i kvarteret bjudits in – via lappar i brevlådan – att gå en kurs i odling, en för vuxna och en för barn.

– Vi använder odling som ett sätt att hitta nya metoder för samhällsplanering. Det går inte att vi som forskare kommer och skapar framtidsvisioner för Rosengård, det måste de boende här göra, i det här fallet ihop med oss, säger Nina Vogel, forskare inom stadsplanering vid SLU och projektledare.

Asmaa Al-Abbasi bor i det närmaste kvarteret och är en av kursdeltagarna som har odlat lite förut, bland annat morötter i pallkrage. Under vintern har hon lärt sig vilka växter som passar att odla inne med växtbelysning. Hon är övertygad om att hon kommer att fortsätta även när kursen i källarodling är slut.

– Det är fint att komma hit, jag kan fråga vilka grönsaker eller växter som passar. Jag är född i Irak men flyttade hit från Jordanien, vi hade en jättestor trädgård. Nu har vi en stuga där det skulle gå att odla men det är för långt dit. I stället vill jag odla här där jag bor, jag vill odla blommor med mina barn.

Källarlokalen som Asmaa Al-Abbasi hittills har odlat i är inte unik, berättar Nina Vogel. Det finns outnyttjade fullt funktionella lokaler och andra utrymmen i städernas miljonprogram runtom i landet. Källarkonceptet skulle lätt kunna expandera till andra städers miljonprogram, tror hon – och till en del av alla de grönytor som inte heller de används i någon större utsträckning.

I Rosengård står det ett par pallkragar utanför många av hyreshusen, en satsning av den kommunala hyresaktören. Men potentialen att odla är långt större än så, menar Nina Vogel. Hon hoppas att kursdeltagarna snart tar grönytorna mellan husen i anspråk, åtminstone i sina visioner. På nästa kursträff har gruppen en vandring inplanerad, för att identifiera odlingsmark: matstaden mellan husen.

– Det kan öka självförsörjningsgraden för de som bor här, men i en av de workshops som vi har hållit har vi också lyft fram entreprenörskapet, för att stimulera tanken och kanske locka fram en affärsidé. Om vi kan utveckla staden med mat och odling, kanske kan det växa fram en matstad, något att känna stolthet över? Om några år kan vi kanske köpa Rosengårdssallat på torget, säger Nina Vogel.

Projektet avslutas i september med en utställning på Form/Design Center i Malmö, men odlingskällaren lever vidare. För Ala Mirza, som på Botildenborg arbetar med arbetsträning för personer långt från arbetsmarknaden och med grupper för nyanlända, har träffarna med de boende i närområdet varit givande.

– Hit kommer deltagarna på egna premisser, bara för att de vill, och vi ställer inga motkrav. Engagemanget har varit stort, under ramadan kom alla ändå och vi avslutade som vanligt med att laga mat trots att flera fastade.

– Det här projektet är ett kunskapsutbyte för oss på Botildenborg också. Vi vill vara med och förändra och utveckla vårt närområde. Botildenborg ligger mitt emellan moskén och kyrkan, vi har goda relationer till båda och får besökare från hela Malmö – vi vill bygga broar med vår verksamhet.

Ur ett beredskapsperspektiv lär inte källarodlingar räcka långt i kris, men beredskap kan se ut på olika sätt, konstaterar Ala Mirza. Sociala nätverk lyfts i forskningen fram som en av de viktigaste pusselbitarna för att klara kristider – när ett samhälle drabbas av kris söker sig människor till varandra.

Det främsta målet med forskningsprojektet är inte heller att skapa en konkret framtidsbild för stadsplanering och beredskap, viktigare är att föra människor samman, menar Nina Vogel. Genom att prata om möjligheter i närområdet skapas ett gemensamt språk och gemensamma framtidsvisioner.

– Att skapa en sådan här mötesplats kan vara ett sätt att använda existerande byggda miljöer och faktiskt ge dem ett större värde. Det är i högsta grad intressant även för fastighetsägare, och vi har märkt av ett stort intresse från det hållet, säger Nina Vogel.

Hon hänvisar gärna till New European Bauhaus, ett EU-initiativ för att skapa hållbara, estetiska och inkluderande livsmiljöer, med fokus på utsatta platser och människor.

– Det är klassiskt att använda sig av ångestdrivande berättelser när vi pratar om beredskap, om krisen kommer. Men hur kan vi skapa en resilient framtidsbild som är proaktiv, inte reaktiv? Social och urban odling ger människor en viss påverkansmakt över sin närmiljö, men har också en estetisk aspekt. Det är ett sätt att skapa tilltalande livsmiljöer.