Peak Soil: Nu hårdnar konkurrensen om marken

Ökad efterfrågan på förnyelsebara resurser leder till en mer hållbar global utveckling. Men konkurrensen om odlingsbar jord riskerar att leda världen mot nya konflikter och fördjupade klyftor.

Det menar forskaren och författaren Kennet Hermele i sin färska avhandling ”Land Matters” i ämnet humanekologi vid Lunds universitet. Han anser dessutom att övergången från en fossilberoende värld till en värld som bygger på förnyelsebara resurser hotar att upprepa koloniala konflikter och mönster. Redan i dag är efterfrågan på odlingsbar mark på väg att överträffa tillgången, menar Kenneth Hermele. Det sätter en stor press på den befintliga åkermarken som ska räcka till för odling av livsmedel, foder, textilfiber och bränsle. Dessutom ska den, genom att det som växer på marken binder kol, vara en kolsänka. Denna utveckling, där tillgången på jord minskar, har i den internationella miljödebatten fått namnet Peak Soil. – Peak Soil avspeglas i de kraftigt ökande livsmedelspriserna från början av 2000-talet och framåt. Det är ett trendbrott och jag tror vi går in i en ny fas med ständigt ökande konflikter om markbundna resurser.

Koloniala mönster

En annan effekt av minskad jordtillgång är skogsskövling. Av den uppodling som skedde globalt åren 1980–2000 gjordes 83 procent på tidigare skogsmark. Och det är troligt är att expansionen kommer att fortsätta, menar Kenneth Hermele: – Jord har blivit en geopolitisk resurs. Länder med hög ekonomisk tillväxt och stor befolkning vill ha mer, till exempel Saudiarabien, Indien, Kina och Sydkorea. Det är i detta sammanhang de koloniala mönstren åter visar sig, i form av så kallad ”land grabbing”, menar Kenneth Hermele. Det innebär att privata eller statliga aktörer skaffar sig tillgång till mark i andra länder genom att hyra eller köpa rätten att utnyttja odlingsbar mark. ”Land grabbing” är bara ett exempel på att jord och markbundna resurser blivit centrala för den globala ekonomin. Den rika världen lägger också beslag på mark genom att flytta sopor till fattiga länder och genom att utlokalisera miljötung industri. I till exempel Bangladesh sker fartygsdemontering med stora negativa konsekvenser för människor och miljö. – Det syns också i handelsmönstren: Länder i norr importerar ekologiska resurser från länder i syd.

En rättvisefråga

Kenneth Hermele menar att den ojämna användningen av jordens resurser och kampen om mark handlar om livsstil, men att förändring är möjlig. – Jorden kan föda en större befolkning om vi ordnar våra samhällen bättre. På den individuella nivån är mindre kött på menyn en nyckelfråga. Han vill se en debatt som leder till nya idéer om markanvändning. – Det finns en rättvisefråga i hela den här nykoloniala situationen som vi inte kan låta bli att diskutera. – Ser man i det lilla perspektivet kan det se ut som det stämmer. Ökningen har i huvudsak skett på betesmark, som ligger långt ifrån Amazonas. Ändå är brasiliansk etanol tveksam ur klimatsynpunkt på grund av den förändrade landanvändningen som följer i sockerrörsexpansionens spår. Sockerrör tar nämligen över sojaodlingar som i sin tur flyttar in på betesmark som i sin tur ockuperar tidigare skogsområden i Amazonas, säger Kenneth Hermele.