Vad sägs om att laga mat och samtidigt bidra till forskningen? I Göteborg finns ett ambitiöst boendelabb. Överallt i huset sitter sensorer som mäter vad hyresgästerna gör. Målet: ett hållbart boende.

Att kliva in i lägenhetshuset är som att gå rakt in i en hotellobby eller rentav någons vardagsrum. Här finns pingisbord, soffa, fåtöljer, bokhyllor och krukväxter. Det enda som avviker är två tvättmaskiner som placerats i mitten av alltihop. Tanken är att de boende ska slippa tvätta i en mörk källare, i stället bäddar ytan för social samvaro. Alla böckerna i bokhyllan är fria att låna. Här finns också borrmaskin, symaskin och annat som hyresgästerna delar med varandra.

Boendelabbet i stadsdelen Johanneberg i Göteborg ligger ett stenkast från Chalmers tekniska högskola. I sammanlagt 29 lägenheter bor här både forskare och studenter som alla förväntas bidra aktivt till forskningen. Dygnet runt registrerar 2000 sensorer det mesta som sker i huset. Allt från matavfall till luftkvalitet och vattenförbrukning studeras in i minsta detalj.

Soprummet har specialdesignats för att uppmana till återvinning och på ett annat våningsplan undersöker forskare om en stor mängd växter möjligen har positiv inverkan på de boendes mående. Kort sagt: ett levande laboratorium.

Uppkopplade bin

En liten skrubb beskrivs som hjärtat i hela verksamheten. Här samsas hundratals sladdar i ett prydligt virrvarr. Det är tropiskt varmt, och det surrar och blinkar överallt. Hela experimenthuset är uppkopplat och all teknik utgår härifrån, men det är inte bara människorna som undersöks.

Utanför huset bor också 80 000 bin som har kallats för världens mest uppkopplade.

Inne i bikupan sitter sensorer som exempelvis registrerar eventuella sjukdomsförlopp. Binas vikt och temperatur följs också noga. Allt för att lära sig mer om hur bisamhällena fungerar.

Sedan starten för sex år sedan har sammanlagt 150 forskningsprojekt i stort och smått bedrivits i huset. Samtliga kretsar kring social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

  • Arkitekturforskaren Kaj Granath är sin egen testpilot. Han testar köket som han själv har varit med och utvecklat. ”Särskilt köksön är ett älsklingsobjekt. Den är flexibel och den bidrar med så mycket mer yta i köket,” säger han.
  • Kaj Granath och Paula Femenias konstaterar att vitvarutillverkare och kökstillverkare inte alltid jobbar ihop. Om vitvarutillverkaren tar fram en ny modell med nya mått måste kökstillverkaren springa ikapp och tillverka skåp som passar.
  • Bina som bor utanför boendelabbet har kallats för världens mest uppkopplade. Här håller forskare bland annat koll på det sociala samspelet och hur eventuella sjukdomar sprids.
  • I entrén möts de boende av ett utrymme som kallas för tvättstudio. De uppmanas också att reparera trasiga saker och låna verktyg, symaskin och annat.

Sin egen testpilot

En av de boende är Kaj Granath som till vardags arbetar som arkitekturforskare vid Chalmers tekniska högskola. Nu öppnar han dörren till sin lägenhet och visar runt i den 39 kvadratmeter stora ettan. Tillsammans med forskarkollegan Paula Femenias arbetar han i ett projekt om cirkulära kök och forskarlaget har tagit fram en prototyp för hur framtidens kök kan komma att se ut.

– Köket skulle installeras och testas i den här lägenheten. Problemet var att det inte fanns någon hyresgäst, och då blev det så att jag flyttade in själv! säger Kaj Granath.

Faktum är att köket står för drygt 40 procent av den samlade miljöbelastningen när svenskarna renoverar sina bostadsrätter. Tanken är att det nya köket ska hålla i 80 år.

– Målet är att ta fram ett kök med längre livslängd. I dag är medellivslängden bara sju år och det är alldeles för lite. Vi tror att flexibilitet är nyckeln. Då kan man anpassa det befintliga köket utifrån ens behov i stället för att tvingas riva ut alltihop, säger Paula Femenias.

  • Arkitekturforskaren Paula Femenias har varit med och jobbat fram en prototyp för framtidens kök, med mer hållbart material som dessutom är designat för att kunna återanvändas.
  • I ett annat forskningsprojekt är lägenheter fullproppade med växter. Här undersöker husets sensorer hur grönskan påverkar luftkvaliteten.
  • Lägenhetshuset på Elektrovägen 4 i Göteborg heter formellt HSB Living Lab. I boendelabbet finns 29 lägenheter där allt mäts in i minsta detalj.
  • Metallbeslagen tillverkade i aluminium stod på egen hand för 40 procent av kökets totala koldioxidutsläpp. Till nästa köksprototyp ska mängden metall väsentligt minskas.

Digitala kök

Forskarna har också funderat på att använda qr-koder. Den som flyttar in i en ny lägenhet vet sällan vilket företag som har tillverkat köket. Med ett speciellt köks-id skulle det vara betydligt enklare att beställa uppgraderingar, som exempelvis nya köksluckor.

Kaj Granath trivs med sitt nya kök. Särskilt med den höga takhöjden och det stora ljusinsläppet. Även köksön är en favorit, men eftersom köket bara är en första prototyp finns utrymme för förbättringsmöjligheter. Forskarlaget är redan i full färd med att utveckla nästa modell. Till nästa gång blir hela köksinredningen hängbar på väggen och det ska bli enkelt att byta ut ett skåp mot en hylla i stället.

Det svåraste är att få till det cirkulära flödet. Få kökstillverkare och vitvaruföretag vill ta tillbaka förbrukat material, så en potentiell väg framåt är att låta hyresgästen hyra köket. På senare år har privatleasingen av bilar ökat drastiskt, vilket medfört oväntade hållbarhetsvinster.

– Nu när notan för att reparera bilar hamnar på leasingfirman i stället för privatpersonen ökar trycket på slitstarka reservdelar. Många kök som tillverkas i dag är av usel kvalitet så det kan hända att ett leasingsystem hade gynnat även köksbranschen, säger Kaj Granath.

  • Under projektåren har flera solcellsanläggningar utvärderats och jämförts med varandra. I just det här huset sitter det inte bara solpaneler på taket utan också längs med delar av fasaden.
  • I ett projekt experimenteras det att mäta lägenhetsstorlek i kubik i stället för i kvadratmeter. Genom att bygga på höjden upplevs en yta betydligt större.
  • Huset är uppenbart designat för att forska i. Här har man byggt fram sådant som normalt täcks bakom tjocka väggar. Vattenledningar och sensorer är väl åtkomliga.

Ska spridas vidare

På sikt är tanken att forskningsresultaten ska resultera i serieproduktion av cirkulära kök. Redan nu ser man intresse från marknaden och en bostadsutvecklare planerar att installera det nya köket i sina hyresrätter.

Det finns också liknande planer för de flesta andra forskningsprojekt i huset.

Målet är att dra viktiga lärdomar om det hållbara boendet för att sedan kunna applicera dessa idéer i andra bostadshus runt om i landet. Redan nu har idén med den sociala tvättstugan exempelvis byggts in i en bostadsrättsförening i Mölndal. Det smarta soprummet har spridit sig till Majorna.

Tillfälligt bygglov

Ändå är framtiden för själva boendelabbet oviss. Huset har tillfälligt bygglov i tio år och i dag är man inne på det sjätte året. Om det kommer att stå kvar eller flyttas återstår att se. Hela huset är i alla fall byggt av moduler för att enkelt kunna demonteras vid behov.

All data ägs av Chalmers tekniska universitet. Den som vill forska här måste därför skicka en formell förfrågan. Själv tycker Kaj Granath att det bara är positivt att det händer mycket i huset. Att vara en slags levande laboratorieråtta tar han med ro, han tänker sällan på att så mycket av det som sker här dokumenteras in i minsta detalj.

– Jag har bott här i ett år och ska åtminstone bo här året ut, men det finns en risk att jag blir kvar. Jag stortrivs! säger Kaj Granath.