Sedimenten i Östersjön begraver betydligt mindre organiskt kol än vad forskarna tidigare har trott. Det visar nya studier från Göteborgs universitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Organiskt kol som tillförs sediment i grunda havsområden kan antingen brytas ner av mikroorganismer och djur och läcka ut i oorganisk form till vattenmassan, eller begravas under långa tidsperioder.
Sedimenten är en viktig plats där organiskt kol ”lagras” och därmed tar hand om en del av atmosfärens koldioxid. Men förutom att sedimenten lagrar kol så bryter de också ner organiskt kol till löst oorganiskt kol, som sedan återcirkulerar till vattenmassan i havet.
– Vi har funnit att 96 procent av det organiska kol som tillförs sedimenten bryts ned och läcker ut, säger Madeleine Nilsson, författare till en ny
doktorsavhandling vid Göteborgs universitet där studierna ingår.
Det innebär att tre gånger mer kol läcker ut till Östersjöns vatten från sedimenten, jämfört med vad forskarna tidigare trott.
– Vi hade förväntat oss en högre begravningseffektivitet än bara fyra procent. Det är anmärkningsvärt att sedimenten kan återcirkulera en så pass stor andel av det organiska kolet, trots den höga tillförseln.
Östersjön är starkt påverkad av hög tillförsel av näringsämnen (övergödning) från omkringliggande länder. Plankton tillväxer hastigt och organiskt material bildas som följd.
– Sedimentens roll i Östersjöns kolcykel behöver få större uppmärksamhet. Framför allt är det viktigt att ta hänsyn till återcirkuleringen av löst oorganiskt kol som tidigare varit kraftigt underskattad, säger Madeleine Nilsson.
Den nya kunskapen kan innebära att prognoser för Östersjöns förmåga att ta upp koldioxid kan behöva förändras, och att sedimentens roll i Östersjöns kolomsättning behöver få större uppmärksamhet och på nytt sätt inkluderas i modeller.