”Tyvärr ser det sämre ut än vad vi har trott”, säger Conrad Stralka, verksamhetschef på Baltic Sea 2020.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Conrad Stralka berättar för Sveriges Radio att torsken inte återhämtat sig sedan nedgången i början av 2000-talet. De senaste åren har det blivit svårare att åldersbestämma torsken samtidigt som de blivit mindre och magrare.
När forskarna får svårare att räkna ut hur gamla fiskarna är kan de heller inte säga hur fort de växer, vilket behövs för att kunna rekommendera rätt fiskekvoter. Nu har ett treårigt forskningsprojekt startat som ska märka 18 000 Östersjö-torskar med individuella id-nummer för att förstå vad som händer med fisken.
– Vi kommer kunna svara på frågan om varför det inte finns så stora torskar just nu i Östersjön. Om det beror på att de dör innan de blir stora, eller beror på att de inte växer, säger Michele Casini, professor i marinekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som är vice projektkoordinator.
Baltic Sea 2020 vill nu öka allmänhetens kunskap om det akuta hotet mot torsken och har därför startat sajten räddaöstersjötorsken.nu.