Orättvisa villkor på energimarknaden

Grannar som går ihop och skapar en energigemenskap bidrar både till förnybar el och en mer robust elförsörjning. Men dagens regelverk har visat sig vara krångligt enligt en statlig utredning.

Regeringen har tidigare gjort bedömningen att det inte finns några hinder för så kallade energigemenskaper, men den nya utredningen från Energimyndigheten ger en annan bild. Där framgår att grupper som vill gå samman och till exempel dela energi från en gemensam solcellsanläggning måste ta sig förbi en rad svårtolkade regler.

Det är även något som Fredrik Envall, forskare vid Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet, har sett i sin forskning. I somras publicerade han och kollegan Daniel Andersson en rapport som går igenom de hinder som står i vägen för att kunna bilda en energigemenskap i Sverige.

− I princip krävs juridisk och teknisk expertkunskap. Personer som är engagerade i energigemenskaper berättar också att nätägarna, alltså de stora elbolagen, inte alltid är så positiva. Vissa grupper upplever att det har varit svårt att få information från bolagen och ibland har det handlat om ett rent motstånd.

Sämst i klassen

Sedan 2019 finns lagstiftning på EU-nivå där medlemsländerna förbinder sig att underlätta bildandet av energigemenskaper. Organisationen ReScoop, som samlar europeiska energigemenskaper och lobbar för gruppernas intressen, pekar ut Sverige som sämst i klassen bland EU-länderna och skriver att inga underlättande insatser har gjorts.

Även Jenny Palm, professor och föreståndare vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet, bedömer att Sverige brister i efterlevnaden av EU-direktiven.

− Jag är rädd att vi kan få kritik för det, säger hon.

För att Sverige ska leva upp till åtagandena i EU-direktiven måste reglerna för energigemenskaper förenklas, menar hon. Samtidigt måste reglerna ses över så att de inte missgynnar energigemenskaper.

Så som den svenska lagstiftningen ser ut nu kan energigemenskaper i Sverige inte dra nytta av samma ekonomiska fördelar och skattelättnader som finns för till exempel villaägare som sätter upp egna solceller på taket.

Jenny Palm tycker att reglerna är orättvisa.

− Jag tycker att man kan prata om en ”energiorättvisa”, där vissa grupper i samhället ges större möjligheter än andra att ta en aktiv roll på elmarknaden. I förlängningen handlar det om vilka chanser man har att ta kontroll över och sänka sina elkostnader, säger hon.

Ger ökat medborgarinflytande

Att underlätta för energigemenskaper är ett sätt att möjliggöra för fler att producera sin egen el, och det menar Jenny Palm skulle gynna hela samhället. Eftersom energigemenskaper ofta investerar i sol och vindenergi blir det mer förnybar el i systemet. En annan fördel är att de bidrar till en mer robust elförsörjning i tider med global osäkerhet och risk för angrepp riktade mot det statliga elnätet.

I EU-lagstiftningen läggs även tungt fokus på rättviseperspektivet och möjligheterna till ökat medborgarinflytande inom energisektorn. Här i Sverige har de perspektiven i stor utsträckning tappats bort, menar Fredrik Envall.

− Här är det i stället de ekonomiska perspektiven som dominerar. Fokus är på vilken nätnytta energigemenskaperna kan ha, alltså på hur de kan gynna elsystemet som helhet och motverka kapacitetsbrist.

Han tycker att det är viktiga fördelar med energigemenskaper som har fallit bort i den svenska diskussionen.

− EU-lagen pekar på att energigemenskaper kan bidra till att engagera och mobilisera grupper som känner sig desillusionerade i klimatomställningen. Det framhålls som en av de största nyttorna, och det synsättet är angeläget även här i Sverige.

Han tror till exempel att energigemenskaper har potential att minska motståndet mot utbyggnaden av vindkraften. 

− Det är kanske inte så konstigt att det finns ett motstånd mot vindkraftsetableringar när väldigt lite av nyttan stannar i lokalsamhället? Tanken bakom energigemenskaper är tvärt om att utgå från de lokala energibehoven.

Föreslår informationssatsning

Det finns olika typer av energigemenskaper. Medan vissa är medborgarinitiativ, som Austerland Energi på Gotland och Röstånga energikooperativ i Skåne, som Extrakt tidigare har skrivit om, finns också ett växande intresse bland fastighetsägare.

Energimyndigheten föreslår i sin utredning att det ska tas fram en definition för vad en energigemenskap egentligen är. Det är enligt Jenny Palm viktigt för att i ett nästa steg kunna införa ekonomiska stöd som träffar rätt.

Energimyndighetens utredning föreslår också att de tekniska utmaningarna ska undersökas vidare, så att man kan hitta lösningar som gör att det blir lika fördelaktigt att vara del i en energigemenskap som att installera egen elproduktion i ett enskilt hushåll. Myndigheten föreslår också att det ska avsättas pengar för en nationell stöd- och informationssatsning för energigemenskaper.

− Det ska bli spännande att se hur förslagen tas vidare, säger Jenny Palm.

Extrakt har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch för en kommentar utan att få svar.