Omstridd datummärkning leder till stort svinn

En viktigt skydd för konsumenten eller ett sätt att sälja ännu mer varor? Datummärkningen är omstridd och spelar en viktig roll för sättet vi konsumerar livsmedel. I Sverige uppskattas en tredjedel av hushållens matsvinn kunna kopplas till datummärkning.

Vilken påverkan har matindustrin och handeln på hushållens konsumtion och matsvinn? Carl Yngfalk, forskare vid Stockholms universitet, har studerat frågan och menar att just datummärkningen har en särskilt stor betydelse.

– I min forskning ser jag att datum kortas ner för vissa produkter. Detta beror till viss del på att det finns förväntningar på produkternas hållbarhet på marknaden och bland konsumenterna. En vara som har en mycket lång hållbarhetstid kan framstå som onaturlig och full av tillsatser. Som producent och handlare är man väldigt mån om att ta hänsyn till sådana förväntningar hos konsumenten.

Problematiskt konsumentbeteende

Enligt Carl Yngfalk har datummärkning, som från början kom till som en statlig reglering för att säkra kvaliteten på livsmedel, förvandlats till något annat som har mindre med kvalitet att göra.

– Datummärkning är en standardmärkning som måste finnas. Men den skapar ett problematiskt konsumentbeteende där vi förväntas konsumera mat utifrån industrins och handelns kalkylerade omsättning.

Carl Yngfalk menar att ökade kontroller på myndighetsnivå också spelar roll.

– Vi har en stark kontroll för livsmedelshanteringen. Jag tycker det blir så radikalt. Handlare har kött som fortfarande är bra, men när datumet gått ut får de inte märka om. Istället blir de tvingade att slänga. Här har vi en regleringsproblematik.

Bristande kunskap

Klara Båth är mikrobiolog på SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, och arbetar bland annat med att hjälpa producenter att ta fram rätt datummärkning. Hon tror att problemet hos många producenter är att de inte har tillräcklig kunskap om sina produkters mikrobiologi, som är viktig för att avgöra en produkts hållbarhet.

– Jag tror att många jobbar med datummärkning efter gammal vana. Men rutiner kan ha ändrats, man kan exempelvis ha fått bättre hygien i produktionen, vilket kan innebära en längre hållbarhetstid.

Men likt Carl Yngfalk har hon också sett exempel där producenten sätter en viss hållbarhetstid för att det efterfrågas av handeln. Producenten anpassar sig också efter konsumentens förväntningar och sätter därför kanske ett kortare utgångsdatum än vad som egentligen behövs.

– Samma produkt kan till exempel märkas med tre månaders hållbarhet i Sverige, medan en liknande produkt i ett annat land kan vara märkt med upp till ett år. Inte helt oväntat är det så, att producenten agerar på det sätt som den tror säljer mest.

Det behövs en marginal

Marie Söderqvist, VD på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, tycker inte att det stämmer att man inom handel och industri vill ha korta datummärkningar. Enligt henne är det snarare tvärtom.

– Det är ett tankefel. Man vill ha långa datummärkningar för att kunna hålla produkter under en längre tid utan att de blir dåliga. Svinn kostar i alla led.

Men hon håller med om att vissa produkter ibland kan hålla längre än vad datummärkningen anger, men det menar hon beror på att det ska finnas en marginal.

– Man sätter kortare datum på vissa produkter, men det handlar om att konsumenterna ska ha en god marginal innan produkterna verkligen blir dåliga. Konsumenterna ska inte utsättas för farliga produkter.