Industri & Energi
Öland behöver tänka på varje droppe
Svenskar är vana vid att alltid ha vatten i kranen, men vad händer om vattnet tar slut? På Öland är läget akut, lägre grundvattennivåer har aldrig uppmätts. Extrakt besökte den populära sommarön och fann nytänkande i krisens spår.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Svenskar är vana vid att alltid ha vatten i kranen, men vad händer om vattnet tar slut? På Öland är läget akut, lägre grundvattennivåer har aldrig uppmätts. Extrakt besökte den populära sommarön och fann nytänkande i krisens spår.
För campingägaren Lasse Sörensson kom beskedet som en chock. Visst hade han hört pratet om vattenbrist, men att det var så här illa hade han ingen aning om. Det var bara januari och nu fick han veta att vattnet i Mörbylånga bara skulle räcka i några veckor. Sedan var det slut. Vad skulle han säga till alla campinggäster som redan bokat sin semesterresa till Öland?
– Jag och min fru satte oss ner och funderade på vad vi skulle göra. Man förstod verkligen hur allvarligt det var, säger Lasse Sörensson.
Saxnäs camping på mellersta Öland lockar turister med närheten till havet, men också med sina pooler. I och med den akuta vattenbristen blev det förbjudet att fylla poolerna inför sommarsäsongen. Hur skulle gästerna kunna bada och laga mat utan vatten? Lasse Sörensson behövde en plan. Snabbt.
Akut behov
En annan som minns den där januaridagen mycket väl är Niclas Beerman. Han arbetar som teknisk chef i Mörbylånga kommun, den av Ölands två kommuner som drabbats hårdast av vattenbristen. Niclas Beerman och hans kollegor såg de första illavarslande tecknen redan under hösten 2015, men när de kom tillbaka från julledigheten var det värre än någonsin.
– Det var då vi insåg att vi verkligen hade ett problem. Grundvattendepåerna hade inte fyllts på som de brukar. Nivåerna var så låga att vi tvingades införa både vattenrestriktioner och bevattningsförbud, säger Niclas Beerman.
Ända sedan januari har ön varit beroende av extra vatten från kommunerna på fastlandet. I månader har tankbilar med dricksvatten gått i skytteltrafik från Kalmar och över bron till Öland. Sammanlagt har ett 15-tal chaufförer har varit inblandade för att klara logistiken.
Vattenledning byggdes snabbt
Men det hela blev väldigt dyrt och beslutsfattarna började titta på en annan lösning. Genom att bygga en vattenledning från Kalmar skulle man slippa köra vattnet över bron, men det var bråttom. Under sommarmånaderna stiger öns befolkning med tio gånger, och är då så stor som 250 000 personer i genomsnitt.
För att klara det ökade trycket från sommargästerna behövde vattenledningen stå klar före midsommar, vilket man också lyckades med. Byggprojektet som vanligtvis hade tagit upp emot två år färdigställdes inom loppet av tre månader. Därefter har det återstått att övertyga turisterna om att hushålla med vattnet.
– Alla måste ha respekt för vattnet. Vi är inte vana vid att behöva ha det, men vatten är faktiskt vårt viktigaste livsmedel. Det är egentligen absurt att vi slänger ut det på gräsmattan och spolar ner det i toaletten, säger Niclas Beerman.
När kranen rinner förbrukas i snitt tolv liter på en minut. Att inte låta vattnet rinna medan man borstar tänderna gör stor skillnad. ”I dag fick vi våra nya klistermärken som ska sitta på alla speglar” säger campingägaren Lasse Sörensson. Mörbylånga är en lantbrukskommun och lantbrukarna drabbas hårt av vattenbristen eftersom de förbrukar stora mängder vatten. Niclas Beerman har en bakgrund som forskare. Han disputerade i teknisk fysik vid Uppsala universitet, men valde att flytta hem till Öland. I dag är han teknisk chef i Mörbylånga. I Sandvik pågår försök att avsalta Östersjöns vatten.
Problem med turistnäring
Bo Olofsson håller med. Han är professor i mark- och vattenteknik vid Kungliga tekniska högskolan. Han menar att vi inte har tagit det svenska grundvattenproblemet på allvar och att det är dags att på riktigt fundera på hur vi konsumerar vatten. I alla fall på Öland och Gotland.
Vattnet räcker inte till när allt fler bosätter sig permanent i traditionella sommarstugeområden och turisterna invaderar öarna under sommaren. Hanteras inte situationen kan det ge lokala problem med turistnäring och näringslivsutveckling.
Bo Olofsson ser två lösningar i dagsläget. Antingen underlättar vi för att grundvattenlagren ska fyllas på eller så minskar vi vattenförbrukningen. I framtiden tror han också att vi kommer att återcirkulera avloppsvatten.
– Frågan är hur folk ser på det, att dricka renat kiss. Det är en psykologisk fråga och acceptansen är inte riktigt nådd än. Jag tror att det kommer att hända mycket inom det här området, säger Bo Olofsson.
I vintras föll ovanligt lite snö på Öland. Därmed kunde man inte tillgodogöra sig smältvattnet som normalt sett fyller på grundvattenlagren. Sedan mätningarna började 1988 har grundvattennivåerna aldrig varit så här låga.Foto: Linn Bergbrant Sommarregnet bidrar inte till att fylla på grundvattennivåerna. Växligheten suger åt sig det mesta. Däremot finns det enskilda brunnar som är ytliga och som kan fyllas på av regnet. Carl Malgerud på Borgholm Energi tror att avsaltning är framtiden. ”Vårt havsvatten är bräckt och därmed inte så salt. Det hade blivit betydligt dyrare att försöka rena havsvattnet utanför Dubai, till exempel” säger han.
Strax innan sommaren gavs klartecken för en första anläggning för avsaltning på Öland.Under sommarmånaderna tiodubblas antalet boende på Öland. Det första som möter en besökare efter att ha lämnat Ölandsbron och kört i land är en skylt som hälsar välkommen – och uppmanar dig att spara på vattnet.
Avsaltning testas
Carl Malgerud, som är ordförande för Borgholm Energi, ser en annan lösning på vattenbristen. Strax före sommaren gavs grönt ljus för en ny avsaltningsanläggning på Öland. Med denna lösning ska havsvattnet renas och tas till vara som dricksvatten. Samma sak sker också på Gotland.
– Alla är inte anslutna till det kommunala vattennätet. Jag har mött människor som gråtit för att de saknat vatten i sina brunnar. Vi behöver tänka framåt, säger Carl Malgerud.
Den nya avsaltningsanläggningen ska byggas i Sandvik, alldeles intill en kalkstensfirma. Carl Malgerud pekar i riktning mot vindkraftverken och berättar att byggnaden väntas stå färdig nästa sommar. Men alla är inte positiva. En del är ledsna över att smaken på vattnet kommer att förändras. Andra menar att det behövs mer studier om hur avsaltningen fungerar på sikt. Hur algblomningen påverkar vattenkvaliteten, till exempel.
– Livsmedelsverkets expert har gett sitt fulla stöd för denna lösning. Vi har ju faktiskt inget annat reellt alternativ i nuläget och globalt är det en beprövad teknik, säger Carl Malgerud.
”Vi kommer lösa det här”
På andra sidan Öland öppnar Lasse Sörensson på Saxnäs camping stolt dörren till poolområdets kontrollrum. Det surrar och bubblar från tankar och behållare. I stället för att fylla poolerna med kommunalt vatten fylls de nu med havsvatten som först renas och kloreras inne i det ombyggda kontrollrummet. Sötvattenpoolerna har blivit saltvattenpooler.
Lasse Sörensson konstaterar att vattenbristen har manat till både kreativitet och uppfinningsrikedom. Campingen har också infört nya betalsystem och begränsade duschtider för att få besökarna att spara på vatten. Alla som checkar in bombarderas av information om hur allvarligt läget är. Lasse Sörensson erkänner att han varit orolig över hur vattenrestriktionerna skulle tas emot av besökarna.
– Vi trodde folk skulle bli arga över att vi begränsat duschtider, men de har visat stor förståelse och kommit med egna vattenbesparingstips. Det är jättehäftigt, de har verkligen engagerat sig. Det bådar gott. Vi kommer att lösa det här. På ett eller annat sätt, säger Lasse Sörensson.
Grundvatten
Grundvatten bildas när nederbörd sipprar ner genom marken. Vattnet letar sig nedåt och lagras i tomrum och sprickor i berggrunden.
Under sommarhalvåret bildas nästan inget nytt grundvatten. Det regn som faller fångas i stället upp av vegetationen eller dunstar bort. Inte heller på vintern lyckas nederbörden tränga sig ner genom marken. Områden som är beroende av grundvatten som dricksvatten måste därmed klara sig på de lager som bildas under vår och höst.
Havsnära områden drabbas extra hårt av grundvattenbrist. När mängden grundvatten i berget blir mindre minskar trycket i brunnarna. Då ökar risken för att saltvatten tränger in. I dag har 60 procent av brunnarna på Gotland förhöjd salthalt.
Även städer som Stockholm och Göteborg kan drabbas av grundvattenbrist. Det gäller framför allt traditionella sommarstugeområden som inte är dimensionerade för året runt-boende.
Källor: SMHI och KTH