Klimat
Ökad fjällaktivitet en utmaning för fjällräddningen
Olyckor med flera skadade och väder som försvårar insatser med helikopter – det är två områden där svensk fjällräddning behöver utvecklas. Det konstaterar forskarna bakom den första svenska studien av den medicinska delen av fjällräddning.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Hjärthändelser och drunkningstillbud är två av de vanligaste dödsorsakerna i fjällen, konstaterar forskare vid Umeå universitet i en ny studie, där all data från Polisens fjällräddning under fem år mellan 2018-2022 har analyserats. I studien konstaterar de att just drunkningar och hjärthändelser, men även skoterolyckor, är områden där fjällräddningen behöver utveckla sitt arbete.
– Ökad fjällaktivitet och klimatförändringar som bland annat medför bortspolade broar, längre barmarkssäsong och väder som försvårar helikopterinsats, pekar mot generella utvecklingsbehov för svensk fjällräddning, säger en av studiens författare, Anton Westman, i ett pressmeddelande.
Ytterligare ett område där forskarna menar att fjällräddningen behöver förbättra sin beredskap är större händelser med flera skadade samtidigt. I fjällmiljö handlar det ofta om svårtillgängliga områden i extrem glesbygd.
Totalt gjordes 1 543 fjällräddningsinsatser under de fem åren som studien omfattar. Jämtland hade flest insatser, 38 procent, följt av Norrbotten, 36 procent. En femtedel av alla fjällräddningsuppdrag gäller snöskoterolyckor.