Odling kan stärka gemenskapen i turbulenta tider

När starka krafter försöker splittra våra samhällen kanske odling kan stärka vår sammanhållning? Det tror forskaren Marine Elbakidze, som undersöker gemensamhetsodlingens betydelse i tider av kris.

Det har nu gått två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Samtidigt fortgår livet för alla som är kvar i landet. Marine Elbakidze, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, bor i Sverige sedan många år tillbaka, men när Extrakt når henne över videolänk är hon på fältarbete i sin uppväxtstad Lviv, i västra Ukraina.

Hon har i sin tidigare forskning studerat människors relation till jorden och naturen. De kommande åren ska hon nu arbeta i projektet ”Europeiska urbana gemensamhetsodlingar: En social innovation i en tid av turbulens”. Tillsammans med tre andra forskare ska hon göra intervjuer och observationer vid stadsodlingar i Sverige, Ukraina och Georgien.

− Att odla egna grönsaker ökar matsäkerheten, vilket är viktigt i kristider, men odlingarna kan också ge andra fördelar, säger hon.

Ökar uthålligheten vid en kris

Utöver en ökad tillgång på mat tror Marine Elbakidze att gemensamhetsodlingar har potential att stärka gemenskapen i våra lokalsamhällen, vilket ökar uthålligheten vid en kris.

Det finns också gott om forskning som visar att odling är bra för hälsan, så kanske kan stadsodlingar fungera som platser för läkande? Under tidigare fältarbeten i Ukraina har Marine Elbakidze sett att många soldater som har skadats i kriget är involverade i olika odlingsprojekt.

− Det ska bli intressant att höra vilken nytta de har av de här platserna, säger hon.

I Georgien har situationen varit orolig ända sedan Sovjetunionens fall. Delar av landet ockuperades av Ryssland år 2008 och det finns en oro för en fullskalig invasion, liknande den i Ukraina.

I Sverige är hotet om en rysk invasion inte lika överhängande. I stället ser Marine Elbakidze att vi brottas med andra utmaningar. Hon pekar på hur växande klyftor och ökad segregation skapar konflikter och avstånd mellan människor.

Öppna och tillgängliga grönområden

I ett tidigare forskningsprojekt undersökte Marine Elbakidze hur utlandsfödda svenskar använder olika typer av grönområden. Av de cirka 300 personer som intervjuades pekade många ut just gemensamhetsodlingarna som en viktig plats.

− Även personer som inte själva var engagerade i att odla upplevde de här platserna som tillgängliga och öppna. Det tycker jag är intressant. Nu hoppas jag att vi kan få veta mer om vad det beror på och hur de här odlingarna kan bidra i integrationen. I alla de tre länderna som vi ska göra nedslag i ser vi att det finns starka krafter som vill splittra och då är det viktigt att hitta sådant som hjälper oss att knyta an till varandra och behålla vår gemenskap, säger hon.

Hon hoppas att lärdomarna från forskningen ska komma till nytta för till exempel politiker, stadsplanerare och personer som arbetar med integrationsfrågor.

− Vi tar ett helhetsgrepp om gemensamhetsodlingarna för att se hur man kan utveckla konceptet och skala upp satsningarna för att få ut ännu mer positiva effekter, säger hon.