Kött producerat utan inhuman djuruppfödning – teknikoptimistiska biotech-företag lyfter gärna fram laboratorieodlat kött som en väg till en mer hållbar värld. Kulturgeografen Erik Jönsson har studerat en expanderande bransch och efterlyser en mer problematiserad diskussion.

Det är snart sex år sedan den holländske forskaren Mark Post presenterade världens första cellodlade hamburgare på en presskonferens i London. Sedan dess har ytterligare ett antal prototyper på köttprodukter, som inte kommer från djur, visats upp, bland annat köttbullar och kycklinglever.

Trots att produkterna ännu inte nått konsumenterna är förhoppningarna på det odlade köttet, även kallat cellbaserat kött, stora i den teknikoptimistiska biotech-branschen.

– Det här är ett fält där det har blivit centralt att kommunicera framtidsvisioner och berättelser om vad man kommer kunna göra. Man målar upp en bild av en mer hållbar och human värld, där man inte behöver behandla boskap illa. Där man kan producera kött och animaliska produkter som tillåter oss att behålla vår nuvarande diet men utan eventuella skamkänslor och utan samma miljöpåverkan, säger Erik Jönsson, lektor på Uppsala universitet.

Jämför med Utopia

I ett forskningsprojekt med medel från Formas har han tittat närmare på forskningsmiljöer och företag inom det område som ofta kallas cellbaserat jordbruk, som nu växer fram.

Erik Jönsson, forskare vid Uppsala universitet. Foto: Karin Vikström

Utifrån bland annat intervjuer och observationer har han kartlagt framtidsvisioner, problemformuleringar och strategier. Tidigt slogs han av parallellerna till Thomas Mores klassiska 1500-talstext Utopia.

– Om vi tar forskarna som utvecklar de här produkterna på orden så lovar de faktiskt att omskapa jordklotet, sett till såväl landskap som ekonomi och kultur. I den tänkta möjligheten att skapa något helt nytt, finns klara utopiska drag.

Liten bransch

Erik Jönsson har i sin forskning kunnat se ett skifte i var utvecklingen av teknikerna för cellodlat kött sker. För drygt fem år sedan var det framförallt nordeuropeiska forskarteam med offentliga medel som drev utvecklingen.

I dag är det främst biotechföretag med riskkapital i ryggen. Många är placerade i San Fransisco där också andra utvecklingsföretag inom mat, till exempel växtbaserad mat, finns.

Mark Post, forskaren från Maastrichts universitet som sedan gick vidare och startade företaget Mosa Meat, har i dag som mål att 2021 introducera cellbaserat kött på marknaden.

Fortfarande är cellodling en liten bransch med ett tjugotal företag varav de flesta har startat de senaste tre åren, framförallt i San Fransisco. En handfull av dessa är någorlunda mogna och har kunnat presentera prototyper.

– Det är oerhört svårt att säga hur många som överlever och vad som blir slutresultatet. De här företagen verkar i en akut osäkerhet. Hur kommer framtida regleringar se ut, var kommer köttet att kunna säljas och under vilket namn? Kommer konsumenterna att vilja äta det? Det är bara några av alla frågor som uppstår om och när industrin på allvar tar fart, säger Erik Jönsson.

Delade åsikter

En annan del av Erik Jönssons forskning har handlat om att titta på hur olika intressenter förhåller sig till utvecklingen av nya köttodlingstekniker.

Bland exempelvis veganer skiljer sig uppfattningarna åt. Filosofen Peter Singer, författare till Djurens frigörelse, ser odlat kött som en möjlighet att få stopp på en plågsam boskapsindustri, samtidigt som andra menar att en ohållbar köttbaserad diet på det här sättet normaliseras.

Även inom köttindustrin är åsikterna delade. Vissa intresseorganisationer arbetar för att bara konventionellt producerade produkter ska ses som kött, samtidigt som några köttproducenter aktivt gått in och investerat i de nya biotech-företagen.

– Vilka vinner och vilka förlorar på ett möjligt teknikskifte inom matproduktionen? Jag skulle önska att den frågan fick större utrymme i den offentliga debatten, säger han.

Efterlyser nyanserad diskussion

Den så kallade postanimaliska köttproduktionen kan också ifrågasättas utifrån ett miljöperspektiv. Produktionen är inte självklart klimatsmart; även om metanutsläppen minskas så är processen fortfarande energikrävande.

Andra aspekter är ett igenvuxet odlingslandskap och en möjlig minskad biologisk mångfald.

– Jag skulle också vilja se en mer nyanserad diskussion kring nya teknologiers roll när det handlar om att hantera miljöproblem. Ska vi se miljöproblem som politiska problem eller som tekniska problem? Det behöver förstås inte vara antingen eller, men frågeställningen är viktig, säger Erik Jönsson.

En av studiens vetenskapliga artiklar Many Meats and Many Milks? The Ontological Politics of a Proposed Post-animal Revolution finns att läsa i den vetenskapliga tidskriften Science as Culture.