Under många decennier, i vissa fall ett helt sekel, har forskare tecknat ner händelser från mer än 150 naturskyddsområden i före detta Sovjetunionen. Dessa uppgifter sammanställdes noggrant i form av en årsrapport för varje naturskyddsområde. Materialet, som länge har legat dolt i arkiven, utgör nu underlag i en ny studie.

– Under det senaste decenniet har vi nu försökt göra dessa uppgifter tillgängliga. För ändamålet har vi arbetat med en fantastisk grupp på mer än 300 kollegor i över 80 organisationer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Kirgizistan och Uzbekistan, berättar Evgeniy Meyke från Helsingfors universitet.

Den massiva datamängden ger möjlighet att utforska hur arterna reagerar på klimatvariation över ett enormt område och över en lång tidsrymd, från början av 1900-talet fram till i dag. Underlagen har möjliggjort en ny studie, som bland annat visar att det kan bli svårt för många arter att anpassa sig till ett nytt klimat. Arterna följer signaler i sin miljö för att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, exempelvis blomma eller vakna ur vintervilan. Med de pågående klimatförändringarna förändras tajmningen hos dessa signaler snabbt.

Studien hade varit omöjlig att genomföra utan de historiska naturobservationerna, som fortfarande genomförs i hundratals naturskyddsområden.

– Tyvärr står både naturskyddsområdena och deras personal för närvarande inför tuffa utmaningar i många av de bidragande länderna. Vi hoppas att våra fynd kommer att väcka det internationella samfundets intresse och visa på den globala betydelsen av dessa områden – och på det oersättliga vetenskapliga arbete som utförs av deras personal. Om dessa tidsserier nu tillåts brista finns det inget sätt att hela dem igen, säger Otso Ovaskainen, professor i matematisk ekologi vid Helsingfors universitet i ett pressmeddelande.