Nytt verktyg visar hushållens klimatavtryck på postnummernivå

Med ”Konsumtionskompassen” går det att se hur stora de konsumtionsbaserade utsläppen är ner på riktigt lokal nivå. Det ska hjälpa kommunerna att se vilka utmaningar som finns i olika områden så att rätt insatser kan sättas in.

Verktyget Konsumtionskompassen har tagits fram av Stockholm Environment Institute, SEI, med Kalmar och Umeå som testkommuner. Genom verktyget kommer alla kommuner får tillgång till data om utsläppen hos just dem.

− Skillnaderna mellan olika kommuner är ganska små, men det finns stora skillnader mellan olika områden inom kommunerna, säger Katarina Axelsson, forskare vid SEI.

Störst är utsläppen från hushållens konsumtion i områden där medelinkomsten är hög. Verktyget visar också att det finns skillnader mellan städer och landsbygd. Där handlar det inte så mycket om storleken på klimatavtrycket utan snarare om vilken typ av aktiviteter utsläppen är kopplade till.

− Boende på landsbygden har till exempel större utsläpp kopplat till bilkörning medan boende i stan flyger mer, säger Katarina Axelsson.

Hon ser att kommunerna har en viktig roll när det gäller att minska hushållens utsläpp eftersom de kan förse invånarna med infrastruktur och resurser som gör det lättare att ställa om. Det kan till exempel handla om att stadsplanera för att bilbehovet ska minska, erbjuda fritidsaktiviteter som inte är förknippade med stora utsläpp och om att arbeta med avfallsminimering och återbruk.

Visar vilka åtgärder som behövs

Elvira Laneborg, miljöutvecklare i Kalmar kommun, tror att det är bra att få data över hushållens utsläpp på lokal nivå. Hon tror att Konsumtionskompassen kommer öka möjligheterna att göra riktade informationskampanjer till de som har de högsta utsläppen och behöver göra mest i omställningen.

Lokala data är också en förutsättning för att kommunen ska kunna sätta in rätt åtgärder, menar hon.

− Om vi till exempel ser att vi har högre utsläpp från transporter i ett visst område kan vi fråga boende där vad de behöver för att minska sina utsläpp. Kanske måste vi bygga ut kollektivtrafiken, ordna bättre cykelvägar eller öka möjligheterna att tanka förnyelsebara drivmedel.

Hon betonar att satsningar och utveckling självklart inte bara behövs i de områden som har störst klimatavtryck.

− Vi måste möta varje områdes klimatutmaningar på ett smart sätt så att våra insatser också påverkar områdena positivt när det gäller till exempel livskvalitet, trivsel, trygghet och folkhälsa.

Kan sporra till förändring

Utöver att vara ett verktyg för kommunen tror Elvira Laneborg att Konsumtionskompassen kan inspirera Kalmarborna att ta egna initiativ i klimatarbetet.

− Verktyget gör det väldigt tydligt vilka utmaningarna är i olika områden. Jag hoppas att många ska vilja veta hur de kan minska sina utsläpp och bli sporrade att göra sitt postnummerområde lite bättre.

Nyligen föreslogs ett nationellt mål som innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska från dagens nio ton per person och år till nettonoll år 2045. Det föreslog en enig Miljömålsberedning i mitten av april. Nettonoll innebär att man på något sätt kompenserar för det som släpps ut, till exempel genom kolupptag, så att summan blir noll.

Katarina Axelsson tror att det blir en utmaning att nå nettonoll till 2045.

−  Det är en stor omställning, säger hon.

En del av utsläppen från konsumtionen är kopplad till energianvändningen i länder där varorna som vi köper produceras. I takt med att de länderna övergår till förnybar energi kommer Sveriges utsläpp från konsumtion att minska men att förlita sig helt på den utvecklingen räcker inte, menar Katarina Axelsson.

− Jag har svårt att se att vi kan klara målet utan att göra stora förändringar i våra livsstilar, säger hon.