Nytt projekt vill mäkla fred mellan människor och rovdjur

Människor och rovdjur lever allt närmre inpå varandra och det kan skapa problem för båda sidor, ja faktiskt i hela ekosystemet. I en ny studie söker forskare efter lösningar som kan underlätta samexistensen.

Attacker från björn och varg uppfattas som ett allvarligt hot mot djurhållning och renskötsel. Många som ser sina djur fällas kräver att de svenska rovdjursstammarna ska begränsas. Samtidigt varnar forskare för att sådana åtgärder kan hota de svenska rovdjursbestånden.

Cecilia Di Bernardi, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, har nyligen fått forskningsmedel för att undersöka hur man kan förhindra konflikter mellan människor och rovdjur. I ett nystartat internationellt forskningsprojekt ska hon undersöka hur mänskliga aktiviteter som till exempel jakt och djurhållning påverkar rovdjurens rörelsemönster. Hon och hennes samarbetspartners ska med hjälp av GPS-data följa svenska björnar, mongoliska snöleoparder och nordamerikanska vargar.

− Alla de här djuren är i konflikt med människor i de områden där de lever och vi vill förstå om det finns något vi kan göra för att minska möten och rovdjurangrepp på tamdjur, och därigenom minska konflikter mellan människor och stora rovdjur.

Cecilia Di Bernardi har tidigare forskat inom det skandinaviska varg-projektet, SKANDULV. Där jobbade hon i ett forskningsprojekt som visade att svenska vargar under vintertid söker upp och äter djurkadaver som har lämnats kvar av jägare efter höstens jakt. Det var under arbetet som hon fick idén till det nya projektet. Det SKANDULV-studien visade är att sättet som vi människor bedriver jakt på kan locka rovdjuren närmre inpå våra samhällen.

Studerar björnar i Idre

I dagsläget saknas kunskap om vilken betydelse boskapsdjur och jaktrester har för svenska rovdjurs rörelsemönster. Cecilia Di Bernardi hoppas att hennes nya studie ska ge svar. Den svenska delen av projektet ska göras bland björnar i Idre och sätta fokus just på deras matvanor.

− Genom GPS-datan kan vi se om björnarna uppehåller sig länge på en plats, och om de har stannat för att sova eller äta, säger hon.

Om det är så att rovdjur till stor del har börjat livnära sig på boskapsdjur kan det skapa stora problem, bortom de problem som det innebär för oss människor och våra tamdjur.

− När rovdjuren nyttjar resurser från oss utsätter de sig själva för stor fara. Det är en stor risk de tar, och det kan hota deras överlevnad, men beteendet kan också få större konsekvenser i naturen. Vi människor erbjuder ju i princip rovdjuren en restaurang, och då blir de kanske inte lika benägna att jaga vilda bytesdjur, säger Cecilia Di Bernardi.

Hon hänvisar till en studie som gjordes bland vargar i en italiensk nationalpark. Studien visar att över 60 procent av vargarnas föda består av tamdjur som hästar, kor och får. Under vintern var siffran uppe på över 75 procent. Studien visade också att en stor del av de här tamdjuren inte hade dödats av vargarna utan hade dött av andra orsaker, och sedan lämnats kvar på marken. Baserat på studien föreslog de italienska forskarna striktare regler för djurhållning i värdefulla naturområden, för att skydda vargarnas roll i ekosystemet.

Bättre skyddsåtgärder på fjället

Cecilia Di Bernardi hoppas att hennes forskningsprojekt ska ge kunskap som kan hjälpa politiker och naturvårdare att fatta rätt beslut och sätta in effektiva åtgärder, så att konflikterna mellan människor och rovdjur lindras utan att åtgärderna hotar rovdjurens existens.

Hon tar björnarna i Idre som exempel, och problemet att de ger sig ut på fjället och fäller renkalvar.

− Vi vill försöka ta reda på om björnarna gör detta generellt eller om det handlar om vissa individer. Den kunskapen kan få betydelse för vilka strategier man väljer inom björnförvaltningen, för att minska björnens angrepp på renar.