Nytt projekt synar riskerna med växtbaserad kost

Allt fler slopar köttet och går över till växtbaserad kost. Samtidigt saknas kunskap om vad proteinskiftet egentligen får för konsekvenser för hälsan, menar Ann-Sofie Sandberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola.

I ett nytt projekt ska hon undersöka hur övergången till växtbaserad kost påverkar hur mycket näring vi får i oss genom maten.

− Vi vet att växtbaserat är bra ur viktsynpunkt och för metabolismen men det jag ser som en risk är näringsbrist för kvinnor i fertil ålder och för växande barn och tonåringar, säger Ann-Sofie Sandberg.

Hon hänvisar till Livsmedelsverkets studie Riksmaten, som visar att en tredjedel av tjejer på högstadiet och gymnasiet har järnbrist. Det rör sig i de flesta fallen inte om allvarlig järnbrist, men att så många har brist är ändå anmärkningsvärt, tycker hon.

− Det gör att man blir trött och presterar sämre, så det kan ju påverka deras skolgång.

Granskar näringsbrist hos gravida

Inom ramen för projektet ska Ann-Sofie Sandberg göra tre olika delstudier. Hon ska bland annat studera näringsbrist hos gravida kvinnor uppdelade i grupper med lågt respektive högt intag av växtbaserad kost. Hon kommer även undersöka påverkan på fostrets tillväxt, näringsvärdet i bröstmjölken och barnets näringsstatus. Framför allt ska hon undersöka brist på järn, zink, vitamin D och B12.

I den andra delstudien ska hon jämföra järnabsorptionen, alltså det järn som tas upp i kroppen, från tre olika måltider. Gruppen i fokus är unga kvinnor och de tre måltiderna skiljer sig bara åt när det gäller proteinkällan: En är med kött, en med fisk och en med åkerböna.

I den tredje delstudien ska hon jämföra näringsvärdet i ofta högprocessade vegetariska köttalternativ med traditionella vegetariska livsmedel gjorda på baljväxter, till exempel tempeh och tofu.

− Många tror att de gör ett bra val när de väljer vegetariska köttalternativ men produkterna innehåller ofta mycket salt, palmolja och höga halter av antinutrienter (se faktaruta) som gör det svårare att tillgodogöra sig näringen. Det är inte säkert att de här gröna proteinalternativen är så bra, säger hon.

Sätter smak före näring

Ann-Sofie Sandberg ser att allt fler företag satsar på att ta fram vegetariska alternativ till kött, men hennes bild är att smak och konsistens ofta värderas högre än näringsvärdet.

− Det finns ganska lite kunskap på det här området inom livsmedelsindustrin och man tar fram produkter med dålig näringskvalitet. Som en ”ost” som bara består av kokosfett, stärkelse och salt. Om jag var vegan skulle jag kräva ett bättre innehåll, säger hon.

Hon lyfter fram tempeh och tofu som två växtbaserade produkter som hon tror håller hög kvalitet ur näringssynpunkt, i och med att de inte innehåller antinutrienter. En titt på produkternas innehållsförteckningar får henne annars att misstänka att många växtbaserade köttersättningar inte håller måttet. Om det stämmer eller inte får visa sig under projektets gång.

”Fel grupp slutar med kött”

Ann-Sofie Sandberg ser en paradox i att den grupp som i stor utsträckning går över till växtbaserat, alltså tjejer och unga kvinnor, också är den grupp som löper störst risk att drabbas negativt av en sådan kost. För att vi på samhällsnivå ska lyckas minska köttkonsumtionen är det dags för en annan grupp att börja dra sitt stå till stacken, menar hon.

− Det är fel grupp som slutar med kött. Det är framför allt medelålders män som äter för mycket kött, men det är inte de som ändrar sina kostvanor.

Den svenska regeringen har i ”En Livsmedelsstrategi för Sverige” förordat en minskad köttkonsumtion och övergång till mer hållbara proteinkällor. Proteinskiftet lyfts också fram ett sätt att uppfylla FN:s hållbarhetsmål, Agenda 2030.

Ann-Sofie Sandberg tycker att det är fel att generellt uppmuntra en övergång till helt växtbaserad kost när det, som hon ser det, skulle kunna vara förknippat med risker för vissa grupper.

− Det blir ett stort experiment som man genomför i befolkningen, säger hon.

Hon tycker hellre att man i större utsträckning borde uppmuntra att äta mer fisk.

− Det har betydligt lägre klimatavtryck än kött. Fisk kunde utnyttjas bättre för humankonsumtion då huvuddelen av fiskfångsten i dag går till djurfoder.

Skulle du säga att din forskning är kontroversiell?
− Kanske inte kontroversiell, men det är laddat. Det finns en stark bild av att växtbaserat är det bästa valet. Man kan nästan uppfattas som klimatförnekare om man säger att det kanske inte är så dumt att äta lite kött.