Nytt projekt hoppas lösa vattenbristen

De senaste åren har flera platser i Sverige drabbats av vattenbrist, ett problem som ser ut att bli vanligare i framtiden. Forskare utvecklar nu ett antal tekniker för att säkra vattentillgången. Avsaltning och grundvattendammar kan vara två lösningar.

Två år i rad har Sverige haft brist på grund- och ytvatten och förra sommaren gick ett flertal myndigheter ut med gemensam information och uppmaning till allmänheten att vara sparsamma.

Enligt SMHI, en av myndigheterna bakom uppmaningen, är vattenbrist något vi kommer att få vänja oss vid i framtiden, även här i Sverige.

– Omfattningen de senaste två åren var extrem. Hela 42 kommuner hade restriktioner att spara vatten och på några platser var det riktigt illa ställt. Den stora utbredningen var ganska ovanlig, och gjorde att samhället vaknade till, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SHMI.

Omfattningen de senaste två åren var extrem.

– Kanske dröjer det länge innan det blir så här allvarligt igen, men på sikt tror jag att vi behöver förbereda oss på att det blir vanligare med vattenbrist.

Samla in regnvatten

En del av dessa förberedelser innebär att hitta tekniker och lösningar för att undvika vattenbrist. Nyligen startade ett projekt på Storsudret på Gotland.

I projektet kommer exempelvis metoder som avsaltning, grundvattendammar och insamling av regnvatten att testas.

När det gäller just regn finns det egentligen ingen brist i någon del av Sverige. Men regnet under sommaren tas upp av växter, dunstar eller leds bort i diken.

Nederbörd som faller eller smälter under våren tar sig däremot ner till grundvattnet, som ofta har bättre kvalitet jämfört med vatten ovan jord. Därför är det en viktig poäng att samla in regnvatten och infiltrera ner det i marken.

Det finns flera tekniker för det här, men i grunden handlar det om att hjälpa vattnet att sippra ner i marken.

Förutom att spara regnvatten vill forskarna även skapa vatten genom att avsalta havsvatten.

– Havsvatten går att rena på mekanisk väg, med täta filter som tar bort kloridjonerna. Det är en bra men energikrävande teknik. I vårt projekt kommer vi dock att testa tekniken med solenergi, så att det blir klimateffektivt, säger Staffan Filipsson, affärsutvecklare på Svenska Miljöinstitutet, och projektledare.

Vattenmagasin under markytan

Ett tredje alternativ som forskarna vill titta närmare på är grundvattendammar, alltså dammar under mark. Bo Olofsson är professor vid Vatten- och miljöteknik på KTH och också en av deltagarna i projektet. Han arbetar främst med den här tekniken.

– Metoden passar bäst i kustområden med synliga berghällar som sticker upp och däremellan fickor av jord som täcker berget. Berget lagrar väldigt lite vatten, på hundra meter berg ryms bara 5 centimeter vatten. Nästan allt sipprar ut i havet. Genom att skärma av jordlagren med plastskärmar eller täta med bentonitlera kan vi hindra vattnet från att rinna ut i havet och istället samla upp vattnet i vattenmagasin under markytan.

Niclas Hjerdt från SMHI ser positivt på de olika teknikerna och tycker att förslaget med lagring av vatten är ett bra alternativ.

– Dammar används i flera länder, bland annat på Cypern som är det EU-land med störst vattenbrist. Ofta finns Cyperns dammar ovan jord men avdunstningen är stor och med så stora förluster är det bättre att lagra vattnet i marken som grundvatten, säger han.

Alltid en risk längs kustnära områden

Niclas Hjerdt tror att kombinationen av naturlig variation och klimatpåverkan kan leda till mer frekventa problem i framtiden.

– Vi har alltid haft variation i nederbörden men klimatförändringen gör att vi blir mer sårbara om det kommer vintrar som är nederbördsfattiga. När temperaturen ökar under somrarna ökar också avdunstningen och vi blir generellt sämre rustade.

– Klimatförändringen gör att vi blir mer sårbara.

Den nyfikna frågan många kanske ställer sig är hur årets vattenbrist kommer att se ut?

– Just nu ser det positivt ut eftersom vintern varit snörik. Men längs kustnära områden är det alltid en risk och även om den här sommaren är okej är det här ett viktigt problem vi måste ta tag i, avslutar Niclas Hjerdt.