Nytänkande får glesbygden att blomma

Många känner till begreppet innovation, vilket kanske för tankarna till nya smarta tekniska lösningar, men vid Luleå tekniska universitet har man gått ett steg längre och forskat kring innovativa platser. Häng med Extrakt på en resa till snöbollsrum och trähotell, där platsens unika förutsättning har lagt grunden för social och ekonomisk utveckling.

Många svenska orter kan vittna om konkurrensen om investeringar och arbetskraft då unga personer lämnar glesbygden för storstaden.

– Sådana utmaningarna kräver någon form av nytänkande kring hur en plats kan bli attraktiv för invånare, besökare och investerare, säger Malin Lindberg, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

Ett nytt angreppssätt för att möta dessa utmaningar är så kallad platsinnovation, vilket betyder att man tittar på olika faktorer som påverkar hur en plats upplevs.

Det handlar till exempel om hur platsen rent fysiskt är utformad, vilket utbud av kommersiella, offentliga och ideella tjänster och aktiviteter som finns, hur boendemiljön är ser ut och hur platsen marknadsförs.

Gles infrastruktur inget hinder

Nytänkande kring platser i norra Sverige var utgångspunkten för det avslutade forskningsprojektet Platsinnovation i Swedish Lapland, som har drivits av Luleå tekniska universitet i samarbete med Piteå Science Park, Stiftelsen svensk industridesign samt en rad kommuner, näringsliv och besöksorganisationer.

– Gles infrastruktur i kombination med mörker och kyla kan ses som ett hinder för attraktionskraften, men vi såg hur besöksnäringen i stället tog vara på den innovativa potentialen i regionens unika växlingar mellan mörker och ljus, kyla och värme, stad och glesbygd.

I projektet har befintliga exempel på platsinnovationer kartlagts och helt nya idéer utvecklats, bland annat kring Polcirkeln som generellt har stor attraktionskraft.

Några kända exempel på platsinnovationer är Icehotel i Jukkasjärvi, Aurora Sky Station i Abisko, Ice Music i Luleå och Solanderleden mellan Piteå och Luleå.

Positiva ringar på vattnet

Ytterligare ett exempel på platsinnovation är Treehotel, ett trädhotell i Harads som bland annat har lockat världskändisar som Justin Bieber, Elijah ”Frodo” Wood och Kate Moss.

– I detta fall handlar det innovativa bland annat om att omvandla skog som tidigare främst användes för skogsbruk och rekreation till en global turistattraktion. Man har på ett nytt sätt tagit vara på platsens unika förutsättningar för att skapa nya värden för besökarna, invånarna och företagarna.

Utöver de intäkter som direkt genereras i Treehotels verksamhet så har det även gett positiva ringar på vattnet för hela lokalsamhället. Ett exempel är konceptet ”Fika”, där lokalbefolkningen erbjuder besökarna genuina fikaupplevelser, vilket uppfattas som väldigt exotiskt av utländska besökare.

Snöbollsrummet – årets upplevelse

Ytterligare ett exempel på platsinnovation är snöbollsrummet på Jokkmokks vandrarhem – ett rum utformat som en jättestor snöboll – som utsågs till årets upplevelse av Svenska Turistföreningen 2016.
– Här har snö, is och kyla på ett innovativt sätt förvandlats till en attraktion, säger Malin Lindberg.

Här har snö, is och kyla på ett innovativt sätt förvandlats till en attraktion.

En fundering kring dessa innovativa platser är hur hållbart det är att locka långväga gäster, med tanke på flygets negativa effekter för klimatet.

– Initiativen lockar både inhemska och internationella besökare. Resorna utrikes sker ofta med flyg som inte är ekologiskt optimalt. På själva platserna är den ekologiska hållbarheten tydligare, bland annat genom småskaligheten och användning av lokala råvaror, säger Malin Lindberg.

Utforska platsinnovation i stadsmiljö

Nästa steg blir att utforska platsinnovation i stadsmiljö. Luleå tekniska universitet och Piteå Science Park driver just nu ett projekt tillsammans med kommuner och branschaktörer i Kiruna och Piteå.

En av utmaningarna är att besöksnäringen expanderar kraftigt medan den lokala handeln utmanas av e-handel och stora köpcentrum utanför stadskärnan.

Projektets syfte är därför att identifiera och hitta inspirerande sätt där besöksnäringen och den lokala handeln kan jobba tillsammans och dra nytta av varandra.

I Piteå har man hittills lyckats behålla en stark lokal handel, med ett varierat utbud av butiker längs gågatan och stora matbutiker mitt i centrum.

– Det finns flera exempel på hur Piteås handel och besöksnäring samverkar kring stora evenemang, såsom festivaler och idrottstävlingar. Samtidigt finns det stor potential att vidareutveckla denna samverkan när butiker behöver utveckla unika upplevelser för att förbli attraktiva för invånare och besökare, berättar Malin Lindberg.

Bidrar till lokal sysselsättning

I Kiruna står man inför utmaningen att etablera handel och upplevelser på en helt ny plats då hela staden flyttas.

– I planeringen av den nya stadskärnan läggs stor vikt vid att skapa synergier mellan handeln och besöksnäringen. Samtidigt behöver den gamla stadskärnan hållas levande under övergångsperioden mellan de två centrumen, vilket kräver nytänkande lösningar.

Vad är syftet med projekten, sett ur ett längre perspektiv?

– Olika intressenter har nog olika förhoppningar, till exempel att öka kännedomen om platsen, att stärka den lokala identiteten, att locka fler invånare och skapa lokala arbetstillfällen. Besökare från när och fjärran bidrar till lokal sysselsättning och uppmärksamhet, som är en förutsättning för att fler ska kunna och vilja bo där. Som forskare hoppas vi öka kunskapen om hur innovation sker utifrån olika platsers lokala förutsättningar och potentialer.