Nya valutor – en pusselbit i omställningen?

Tänk att du har ett särskilt konto med pengar som du bara kan använda i vissa butiker eller till att köpa vissa varor. Men hur skulle det kunna fungera i praktiken? Forskare vid Lunds universitet undersöker hur alternativa valutor kan bidra till mer hållbar konsumtion.

Problemet med våra vanliga pengar är att allt blir jämförbart, förklarar forskaren Alexander Paulsson.

− Det är därför det blir ekonomiskt lönsamt att köpa varor som har producerats på andra sidan jorden. Vi får produkter som är billiga men en konsumtion som inte är bra för miljön, säger han.

I ett nystartat forskningsprojekt undersöker han vilken potential ”syftesspecifika pengar” har när det gäller att minska miljöbelastningen och stärka hållbar produktion och konsumtion. Frågan är alltså hur man skulle kunna etablera en valuta vid sidan av den ordinarie marknaden, med det uttalade syftet att främja ekologisk hållbarhet.

Under projektet ska forskarna titta närmare på några tidigare försök att etablera alternativa valutor för att bättre förstå vad som krävs för att det ska fungera. Ett exempel är valutan Bristol Pound, som inrättades i Storbritannien år 2012, efter finanskrisen. Målet var att stimulera den lokala ekonomin genom att uppmuntra lokal konsumtion.

I Sverige har liknande, om än mindre, projekt genomförts till exempel i stadsdelen Majorna i Göteborg. Här kan du växla till dig ”majorer” som bara fungerar hos butiker i närområdet. Sådana lokala valutor stärker inte bara den lokala ekonomin utan bidrar också till gemenskapen i området, menar Alexander Paulsson, men man kan också tänka sig nya valutor på nationell eller europeisk nivå.

”Viktig pusselbit i omställningen”

Grundidén med syftesspecifika pengar är alltså att skapa en ny valuta för att uppnå vissa utpekade mål.

− Vi tror att det finns en stor potential i detta. Vi tror att det är en viktig pusselbit i omställningen till ett hållbart samhälle eftersom våra pengar driver hur vi konsumerar och producerar, säger Alexander Paulsson.

Genom projektet vill forskarna också uppmärksamma hur vi har kommit att ta dagens ”allsyftespengar” för givna. Historiskt har vi utbytt varor och tjänster på helt andra sätt och kanske finns det anledning att tänka över hur väl vårt nuvarande system egentligen fungerar.

− Pengarna vi använder i dag uppmuntrar individer och företag att fördjupa just de hållbarhetsproblem som samhället ägnar allt större resurser åt att motverka, säger Alexander Paulsson.

Nya sedlar i plånboken?

Om man skulle etablera en ny valuta i Sverige eller Europa med det uttalade syftet att uppmuntra till hållbar konsumtion, hur skulle det då fungera rent praktiskt? Alexander Paulsson har inget svar på det än, men resonerar kring olika möjligheter. Man skulle till exempel kunna införa basinkomst och låta alla medborgare få en viss summa i den nya valutan. De pengarna skulle sedan bara kunna användas hos företag med en viss profil eller till att köpa vissa certifierade varor, till exempel lokalt producerade produkter. Man kan också tänka sig att det skulle gå att växla till sig den nya valutan på ett fördelaktigt sätt.

Vi tror att det är en viktig pusselbit i omställningen till ett hållbart samhälle eftersom våra pengar driver hur vi konsumerar och producerar.

Det är inte säkert att den nya valutan kommer ligga som sedlar och mynt i plånboken. Enligt Alexander Paulsson är det troligare att det kommer röra sig om en digital valuta, ungefär som Bitcoin fast med ett hållbarhetstänk. Under de senaste åren har teknikutvecklingen gjort stora språng och skapat nya möjligheter för digitala valutor. Framför allt har det kommit system som gör att det går att hantera dem på ett enkelt och säkert sätt.

Rent tekniskt är vi redo för alternativa digitala valutor, men det finns många andra frågor kvar att lösa, menar Alexander Paulsson. Han konstaterar att många nya valutor blir kortvariga.

− Entusiasmen är ofta stor i början, men sedan sjunker intresset. Genom projektet vill vi undersöka vilka förutsättningar som krävs för att det ska fungera långsiktigt, säger han.