Nya upptäckter om miljögifters spridning

Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie från Stockholms universitetet Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.

− Detta vänder upp och ner på hur vi har sett på de här kemikalierna inom miljöforskningen, säger Jana Johansson, forskare vid miljövetenskapliga institutionen på Stockholms universitet.

Hon och hennes kollegor har gjort studier som visar att ämnen som man trodde hade havet som slutdestination kan följa med så kallade aerosoler, små vattendroppar i luften. Bildandet av aerosoler är en naturlig process som sker när vågorna slår, men tidigare har det varit okänt att miljögifter kan följa med i dropparna.

− Att de här ämnena inte stannar i havet innebär att de sprids snabbare än man tidigare trott, säger Jana Johansson.

Hon förklarar att sträckor som i havet kan ta år, decennier eller till och med sekel går betydligt snabbare i luften. Där kan de giftiga ämnena spridas långt på bara några veckor, dagar eller timmar.

− Man kan säga att det vi har i luften, det har vi överallt. Om man absolut måste släppa ut miljögifter är det bästa alternativet att de fastnar direkt på en plats. Då kan man avstå från att till exempel odla på den kontaminerade marken. Om gifterna sprids i luften och regnar ner på fälten blir de svårare att undvika.

Bryts inte ner i naturen

PFAS är ett samlingsnamn för mer än 4 700 syntetiskt framställda ämnen med olika egenskaper. Gemensamt för alla dessa ämnen är att de är svårnedbrytningsbara, om de alls bryts ner.

− De flesta PFAS vet vi väldigt lite om eftersom det är bara ett fåtal som det har forskats på, säger Jana Johansson.

Olika PFAS har olika spridningsvägar i miljön och är olika giftiga. Vissa sprids i luften medan andra är vattenlösliga och alltså sprids via vatten. Det senare gäller de ämnen som är i fokus för forskarna vid Stockholms universitet. Det rör sig om perfluorerade alkylsyror (PFAA). Det är känt sedan tidigare att denna typ av PFAS trots att den är vattenlöslig kan färdas genom luften. Det vet man eftersom man har hittat ämnena i avlägsna fjällsjöar och även kunnat mäta dem i luft och regn.

Däremot är det fortfarande oklart hur dessa ämnen hamnar i luften, och där hoppas Jana Johansson och hennes kollegor kunna bidra med en pusselbit. I labbet på Stockholms universitet har de simulerat vågor som slår i en vattenfylld kammare och sedan tagit prover på aerosolerna. På det sättet har de sett att de kemiska ämnena följer med dropparna ut i luften.

I en ny, ännu opublicerad, studie har forskarna i fält även undersökt fenomenet med spridningen från hav till luft. Prover har tagits vid Norges nordliga kust och resultatet visade att aerosoler med höga halter av PFAS även hade höga halter av salt, vilket enligt forskarnas analys indikerar att de kan komma från havet.

Forskarna har även tagit prover i södra Norge och där påträffades utöver aerosoler med salt även droppar som inte innehöll höga salthalter men ändå uppmätte höga halter av PFAS. Dessa kemikalier kommer antagligen från andra källor än havet, som utsläpp från industrier, menar Janna Johansson. Det finns även teorier om att vattenlöslig PFAS skulle kunna bildas i atmosfären genom att andra typer av PFAS ombildas.

Dystert ur miljöperspektiv

Vilken betydelse spridningen från haven har för den totala mängden PFAA i luften går inte att säga i dagsläget, men den verkar betydande, enligt Jana Johansson.

− Det ser ut som att det är en väldigt viktig källa, men det är stor osäkerhet eftersom vi just har börjat mäta detta, säger hon.

Om det är så att en stor mängd av den PFAA som finns i luften faktiskt kommer från haven är det ett dystert besked ur miljöperspektiv.

− Om det hade kommit från direkta utsläpp hade vi kunnat göra något åt det genom att minska utsläppen, men om det kommer från haven kan vi inte göra så mycket. Det går inte att städa bort de här ämnena från miljön utan i så fall kommer de fortsätta att spridas från hav till luft under lång tid framöver, säger hon.

Mycket av den PFAS som finns i miljön idag släpptes ut före millennieskiftet. Sedan dess har reglerna för hur kemiska ämnen får användas stramats åt, men viss PFAS används fortfarande i olika tillverkningsprocesser och i produkter som till exempel rengöringsmedel, brandskum, färg, kosmetika och förpackningar.

Jana Johansson hoppas att deras forskning ska kunna fungera som underlag för beslutsfattare som ska ta ställning till vilka ämnen som ska tillåtas.

− Det är skrämmande att vi släpper ut kemiska ämnen som inte bryts ner utan fortsätter att snurra runt i naturen samtidigt som vi ofta inte vet hur giftiga de är, säger hon.