För första gången har forskare mätt den så kallade markeffekten hos flygande djur. Resultatet visar att de sparar mer energi genom att flyga nära marken än någon hittills trott.

I korthet innebär markeffekten att en yta fungerar som en aerodynamisk spegel, som ökar lufttrycket under vingarna. Markeffekten gör alltså att det går åt mindre energi att flyga. En ny studie från Lunds universitet och Syddansk universitet visar att fåglarna gör av med ännu mindre energi om de flaxar i stället för att glidflyga nära marken. Tidigare forskning har förlitat sig på modeller, men nu har forskare mätt markeffekten hos vattenfladdermöss i en vindtunnel. – Våra mätningar visar att markeffekten gör att de sparar dubbelt så mycket energi som tidigare modeller har visat, säger Christoffer Johansson biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, i ett pressmeddelande. En teori om hur djur utvecklade konsten att flyga är att de kastade sig mellan grenar och träd. En annan, inte lika dominerande teori, är att flygkonsten tog sin början på marken. Genom att springa och hoppa ledde evolutionen till att fåglar började flyga, en teori som brukar kallas ”ground up”. – Det är såklart spekulation, men om det är så att flaxande djur sparar mer energi än vi tidigare trott när de flyger nära marken så blir ground up-teorin troligare. Alltså att djuren började flyga genom att först springa och hoppa längs marken med flaxande förstadier till vingar, säger Christoffer Johansson.