Livsmedelsberedskap har på kort tid blivit en prioriterad samhällsfråga. Hittills har det handlat om självförsörjning och lagerhållning – nu ska nya metoder för att avvärja fientliga attacker mot våra livsmedel tas fram, i en stor forskningssatsning.

Det är lätt att fuska med livsmedel och risken för att bli upptäckt är liten. Älgkorv som innehåller såväl kyckling och får som kamelkött, eller ekologiska bananer som inte alls är ekologiska – exemplen är många och en färsk statlig utredning föreslog i somras nya åtgärder för att få stopp på fusket.

– Att påstå att maten är något den inte är, är förstås brottsligt, men inte skadligt för oss i sig. Men det finns farliga varianter av dessa bedrägerier. Eftersom det är så pass enkelt att påverka maten är det lätt att se scenarier där man på liknande sätt kan orsaka stor skada.

Det säger Camilla Eriksson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som leder en ny storsatsning om fientliga hot mot svensk livsmedelsförsörjning, Food Defence Research Centre.

Under fyra år ska cirka 35 personer på ett antal myndigheter och forskningsinstitutioner samarbeta för att ta fram nya metoder och strategier för att upptäcka och hantera hot och attacker mot livsmedelssystemet. Fokus ligger på fyra olika former av krigföring: kemisk, biologisk och ekonomisk krigföring samt informationskrigföring.

– Inom forskningen finns en rad initiativ som tittar på livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Vi på FOI ägnar oss främst åt det vi kallar hotdriven forskning, hur vi skyddar oss mot olika former av vapenanvändning. Det vi kan bidra med inom det här området handlar om att upprätthålla livsmedelssäkerheten, att maten vi äter är säker och att det inte finns något farligt i den, säger Camilla Eriksson.

Livsmedelsförsörjning här och nu

En hållbar livsmedelsberedskap bygger på en långsiktig omställning. Ur FOI:s perspektiv handlar det snarare om att bygga upp en förmåga här och nu, menar hon. Hur avvärjer vi en attack från en antagonist som medvetet vill skada oss?

Camilla Eriksson
Camilla Eriksson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Foto: FOI

– Vi ska bland annat ta fram analysmetoder för att hitta skadliga ämnen som man kanske inte vet att man letar efter. I dag finns väl utvecklade metoder för att hitta specifika ämnen i livsmedel, vatten och annat, men vi vill ta fram metoder för att hitta det som är avvikande, utan att veta exakt vad det är, säger Camilla Eriksson.

Det är inte ny teknik som ska uppfinnas, säger hon, Livsmedelsverket har redan börjat utveckla liknande så kallade non-targeted-metoder. Men det är ännu inte det gängse sättet att jobba i de labb där livsmedel övervakas. Med hjälp av AI-teknik ser forskarna möjligheter att ta fram nya metoder och skala upp dem. På liknande sätt vill man också bygga upp en screening för biologiska smittämnen och organismer.

FOI har redan i dag provmaterial från flera decenniers luftövervakning med hjälp av luftfilter runtom i Sverige. Med den datan som grund hoppas man kunna upptäcka avvikelser som exempelvis virus, bakterier och växtskadegörare i odlingslandskapet.

– Det är ett nytt användningsområde och helt nya metoder, men vi har gott självförtroende och menar att vi har goda chanser att lyckas. Datan har använts på liknande sätt i tidigare projekt av forskare som nu ingår i kunskapscentrumet, med gott resultat.

Vill skapa kaos

Kemiska och biologiska testmetoder i all ära, skulle en främmande, fientlig makt vilja skada Sverige genom att släppa ut ett farligt ämne är det osannolikt att man gör enbart det, menar Camilla Eriksson och hennes kollegor. Målet med en sådan attack är att skapa rädsla och kaos, och då kommer informationskrigföring in.

– Det mest sannolika är att en antagonist som attackerar med ett farligt ämne samtidigt berättar om det. Den skrämselpropagandan kan vara som informationsmanipulation ofta är, delvis sann, men också överdriven för att skapa panik eller misstänksamhet eller misstro mot myndigheterna. Farliga ämnen tillsammans med falska rykten eller annan desinformation, vad får det för följdeffekter?

– Vi är sårbara för den sortens desinformationskampanjer, jag tror inte många skulle ge sitt barn någonting till middag som de har hört kan vara farligt, även om det låter som ett befängt rykte.

Känsliga för angrepp

I flera studier konstaterar forskare att livsmedelskedjorna är känsliga, både för desinformationskampanjer och för olika former av mer handfast påverkan. En avokado i matbutikens grönsaksdisk har gjort åtskilliga stopp på vägen dit, det kan vara mycket svårt att kartlägga hur många mellanhänder som har varit inblandade.

Camilla Eriksson förklarar att risken för allvarligare attacker antas vara störst i de livsmedelskedjor där det redan i dag fuskas med märkningen, där kriminell inblandning redan finns.

– Ju mer komplex logistikkedja, desto fler svaga punkter där angrepp kan ske. Det är knappast getost från Östergötland, som kanske till och med äts upp i Östergötland, som vi kan behöva bli misstänksamma mot.