Nya kostråd ska ta större hänsyn till klimatet

Just nu arbetar Livsmedelsverket med att uppdatera de nationella kostråden. Råden tar hänsyn till hälsa, klimat och beredskap, vilket innebär att olika intressen viktas mot varandra.
– Men hälsan väger tyngst, säger Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket.

Livsmedelsverkets kostråd ligger till grund för de riktlinjer som finns för offentliga måltider, det vill säga den mat som tillagas på skolor, sjukhus och inom omsorgen. Råden används också som underlag vid hälsosamtal i vården. Hur stor betydelse kostråden har för svenskarnas matvanor är svårt att mäta på ett vetenskapligt sätt.

– Jag tror att det spelar roll i vilket sammanhang man får råden. Om man läser om dem på nätet har det nog mindre påverkan än om man till exempel får högt blodtryck och läkaren säger åt en att dra ner på salt, säger Åsa Brugård Konde.

Hon leder den arbetsgrupp hos Livsmedelsverket som uppdaterar kostråden. Parallellt pågår också en uppdatering av riktlinjerna för skolmåltider.

– I skolvärlden vet vi att eleverna i alla fall får bra mat när de är i skolan, det finns undersökningar som visar att svenska barn har ett förhållandevis bättre näringsintag än barn i de länder där man inte har skolmåltider. Sedan hoppas vi förstås att skolan blir en plats där barnen lär sig tycka om hälsosam mat och sätter en grund för framtiden.

Kostråd som skapat debatt

Förra gången kostråden uppdaterades var 2015. Till grund för de kommande uppdaterade råden ligger de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023, som kom förra året.

Flera hundra nordiska forskare och experter har deltagit i arbetet med att granska nya vetenskapliga underlag och rapporter, för att sammanställa rekommendationerna i NNR. Tidigare har de nordiska näringsrekommendationerna enbart fokuserat på kost som är bra för hälsan, men i nya NNR ingår även miljömässig hållbarhet som en viktig aspekt.

– Det vi gör nu är att gå igenom NNR och ta fram råd som passar för svenska förhållanden. Här i Sverige har vi faktiskt redan med miljöaspekter i våra kostråd, och det kommer vi att ha även i fortsättningen, säger Åsa Brugård Konde.

Något som skapat debatt både i Sverige och våra grannländer är den rekommendationen från NNR om att man inte bör äta mer än 350 gram rött kött per vecka, samt att mängden processat kött bör vara så låg som möjligt.

– Det många missade i debatten är att rekommendationen inte sänktes på grund av miljöskäl, utan av hälsoskäl. Det vetenskapliga underlaget visar tydligt att intag av rött kött innebär en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer, säger Åsa Brugård Konde.

Hälsan går först

Efter att NNR lanserades fick Livsmedelsverket ett regeringsuppdrag att även ta hänsyn till svensk försörjningsberedskap och livsmedelsproduktion i de uppdaterade kostråden. I direktivet står bland annat att Livsmedelsverket ska beakta hur kostråden utöver hälsoaspekter kan bidra till försörjningsförmåga i händelse av kris, fördelarna med animalieproduktion och vilka livsmedel vi har goda förutsättningar att producera i Sverige, tillsammans med miljömässiga hållbarhetsaspekter.

Det är med andra ord flera intressen som ska vägas in.

– Hälsan går alltid först. Generellt kan man också säga att det som är bra för miljön ofta också är nyttigt, till exempel när det gäller grönsaker och baljväxter. I de nuvarande kostråden rekommenderar vi att man väljer rätt sort, det är inte så miljövänligt att äta avokado och tropiska frukter varje dag till exempel. Och när det gäller köttet ger vi rådet att välja kött från naturbetande djur, att man försöker ha omsorg om miljö och djurhälsa, säger Åsa Brugård Konde.

– Sedan finns det förstås avvägningar vi måste göra. Charkprodukter är till exempel inte så bra för hälsan, men det är ett bra sätt att ta reda på hela djuret. En annan avvägning är fisk. I de nuvarande råden hade vi gärna haft en högre rekommendation av hälsoskäl, men då finns det i stället risk för utfiskning. Därför påpekar vi att det är viktigt att välja fisk från hållbara bestånd, säger Åsa Brugård Konde.

Särskilt möte med köttbranschen

Arbetet med att uppdatera kostråden kommer att pågå hela året. I höst går råden ut på en öppen remiss, där både expertis och allmänhet får tycka till. Förra gången kostråden uppdaterades infördes ett råd om att minska på köttet, då till under 500 gram i veckan.

– Vi hade ett särskilt möte där vi berättade för köttbranschen om att rekommendationen skulle komma. Jag minns att många var oroliga för hur rådet skulle se ut exakt och hur det skulle tas emot. Det blev också en del rubriker om att vi skrev att det räcker med 2,5 till 5 dl mjölk, fil och yoghurt om dagen, beroende på vad man äter i övrigt av till exempel ost.

Frågan om vegetarisk mat i skolköken har tidigare vållat debatt. Åsa Brugård Konde påpekar att vi sällan behöver äta kött av hälsoskäl.

– Protein är inte svårt att få i sig från annan mat, däremot kan det vara problem för unga tjejer att få i sig järn om de inte äter kött. De som har mest att vinna på att minska på det röda köttet av hälsoskäl är medelålders män, som också är den grupp som äter mest kött.