Biologisk mångfald
Nya FN-mål för att stoppa förlust av biologisk mångfald
En tredjedel av jordens hav och land ska skyddas och förvaltas hållbart till 2030, användningen av bekämpningsmedel ska minskas med två tredjedelar och etableringen av invasiva främmande arter ska halveras. Det är några av målen i det första utkastet av FN:s handlingsplan för biologisk mångfald.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Det är FN-organet för biologisk mångfald, CBD (Convention on Biological Diversity) som nu har formulerat ett utkast till en global handlingsplan liknande Parisavalet. I den formuleras 21 mål och tio milstolpar som ska nås till 2030, ett första steg mot ”ett liv i harmoni med naturen” till 2050, enligt ett pressmeddelande.
– En halvering av näringsläckage, en minskning av användningen av bekämpningsmedel med två tredjedelar och en eliminering av plastavfall – det är stora förändringar. Jag är övertygad om att många kommer att höja på ögonbrynen, inte minst inom jordbruket innebär det en stor omställning, säger Basile van Havre, en av ordförandena i arbetsgruppen bakom utkastet, till The Guardian.
Utöver förslag om bevarande och klimatåtgärder rymmer utkastet också ekonomiska mål. Ytterligare 2000 miljarder kronor ska satsas på åtgärder för biologisk mångfald och minst 100 miljarder kronor ska gå till utvecklingsländer. Dessutom ska statliga styrmedel som i dag används och som är skadliga för miljön avvecklas eller omfördelas, för att minskas med minst 5000 miljarder kronor.
2011 formulerade CBD de så kallade Aichimålen, globala mål som skulle nås till 2020 för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Inget av de 20 målen uppnåddes fullt ut.
– I sin helhet tar utkastet upp alla avgörande frågor, precis som Aichimålen gjorde. Frågan är om världens länder kan sätta nationella mål och skapa regelverk och lagar som gör det möjligt för företag och organisationer att ta sitt ansvar. Jag hade hoppats att det här utkastet tydligare skulle ha betonat att biologisk mångfald, klimatförändringar och markförstöring är frågor som måste adresseras tillsammans och att vi skulle få se gemensamma mål och åtgärder för FN:s olika konventioner, säger Robert Watson, tidigare chef för FN-plattformen IPBES, till The Guardian.
Utkastet har granskats både vetenskapligt och ekonomiskt under försommaren och nu ska FN:s medlemsländer få en chans att säga sitt. Avtalet ska sedan slutförhandlas vid det globala mötet för biologisk mångfald i Kunming, Kina, som troligen äger rum 2022.