Nya EU-krav på serverhallar: Måste redovisa elförbrukning

Nya EU-regler kräver att serverhallar är transparenta med hur mycket el de använder, och kravet kan snart börja gälla i Sverige. Forskning visar att branschen kan göra mycket för att minska sin energianvändning och bli mer cirkulär.

Serverhallarna står för omkring tre procent av elförbrukningen i EU, och deras energianvändning beräknas öka i takt med utvecklingen av AI. Servrarnas användning av data är el-intensiv och även kylningen av servrarna kräver energi.

Vid forskningsanläggningen ICE datacenter, som ägs av forskningsinstitutet Rise, undersöker man olika lösningar för mer effektiva och hållbara datacenter. Forskningsprogramledaren Mattias Vesterlund lyfter bland annat fram lösningar där överskottsvärmen kommer till nytta. Andra initiativ som undersöker möjligheterna att spara energi genom att kyla servrarna med kallvatten från naturen, tycker han dock är slöseri med värme.

– Det kan jämföras med andra branscher där överskottsvärme kunnat nyttjats. Till exempel hade Forsmark kunnat värma hela Gävle. I stället värmer man Östersjövatten.

Ger värme till hummerodling

Hellre än att spola ut datacentrens överskottsvärme tycker Mattias Vesterlund att man ska ta vara på den. Han pekar på initiativ där serverhallar har kopplats ihop med fjärrvärmenätet. Sådana lösningar finns på flera platser i Sverige.

Det finns också pilotprojekt där värmen nyttjas lokalt, av olika industrier. I Falun används till exempel överskottsvärmen från ett datacenter till att torka sågspån och i Mo i Rana finns ett datacenter som torkar ved. I Norge finns även en serverhall som värmer en hummerodling.

På så sätt kan energin från datacentren cirkuleras och komma till nytta, men för att minska datacentrens elförbrukning och deras belastning på elnätet krävs andra typer av satsningar.

Mattias Vesterlund ser att ny teknologi kan effektivisera servrarna och utrustningen i datacentren. Datacentren skulle också kunna producera egen hållbar el, och på det sättet tillgodose delar av sitt eget effektbehov. Det finns exempel på små datacenter som delvis drivs med solel genererad av egna solceller. Om det sedan finns ett överskott kan de förse samhället med hållbar el, och alltså bidra till elnätet i stället för att enbart belasta det.

Mattias Vesterlund tror att datacenter har potential att i större utsträckning än i dag tillgodose sitt eget energibehov genom egenproducerad el. Vid ICE har man modellerat och simulerat hur mycket solceller och batterilagring som behövs för att möta behovet i serverhallarna.

– I kombination med vindkraft skulle det kunna vara intressant. Det är något att undersöka vidare, säger han.

Hur ska man tänka som privatperson och konsument? Borde man hålla nere sin användning av olika it-tjänster och undvika att be AI om hjälp för att inte belasta miljön?

– Jag tror inte på att skambelägga folk för att de använder IT. Jag tror jag mer på att informera om hur man kan använda det för att minska sin miljöpåverkan, och uppmuntra sådan användning. Mer morot än piska. Ett enkelt exempel ur ett miljöperspektiv är att ta möten online i stället för att resa. När det gäller AI är det inte per definition så att de verktygen använder mer energi utan det beror på alternativet. Om du till exempel ber ett AI-verktyg att sammanfatta de viktigaste punkterna från ett möte kan det kräva mindre energi jämfört med att du ska sitta med din dator igång och skriva sammanfattningen själv. Frågan är alltid vad AI ersätter.

Bransch med utmaningar

Samtidigt som det pågår innovativa satsningar vid vissa datacenter för att få ner energianvändningen ser Mattias Vesterlund att branschen som helhet har stora utmaningar. Han tror att EU-kravet om att tvinga datacentren att redovisa sin energianvändning kan sätta press och bidra till nya lösningar.

– Jag tror att det är ett steg i rätt riktning, säger han.

Före sommaren tar den svenska riksdagen ställning till om kravet ska bli svensk lag. En proposition lades nyligen fram av regeringen.

I andra EU-länder är kravet redan infört.