Två nya svamparter har hittats på bergväggar i Stockholms tunnelbana. Enligt forskarna kan svamparna ha egenskaper som skulle kunna komma oss människor till nytta.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
De nya svamparterna hittades på bergväggar i Kungsträdgårdens tunnelbanestation. Forskarna tog prover på de mörka mattor av biofilm, en samling mikroorganismer som lever i symbios med varandra, på bergväggarna.
– Vi ville undersöka ekosystem i vår närmiljö. Just Kungsträdgårdens tunnelbanestation är en av få stationer som har bergsväggar där mikroorganismer kan trivas. Dessutom ligger den ganska djupt under jorden. Det blir lite som en grotta som vi människor har skapat, säger Therese Sallstedt, geobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet och en av forskarna bakom studien, till Svt.
Vid dna-analyser upptäckte forskarna att gensekvenserna inte matchade med tidigare upptäckter. Tillsammans med en tjeckisk forskargrupp jämförde de svenska forskarna sina prover mot en dna-bank. Då förstod man att det var två nya arter man hittat.
Enligt forskarna är det inte frågan om några svampar som kan vara skadliga för människan eller ge några allergier. Men däremot tror forskarna att svamparna har egenskaper som skulle kunna komma till nytta.
Svamparna har nämligen en förmåga att kapsla in olja och fetter. Fettet tror forskarna kan komma från oljespill i det förorenade vattnet som rinner längs med väggarna i tunnelbanan. Svamparna fungerar därför likt små reningsverk.
– Om jag får spekulera så skulle man kunna odla upp dem i större skala och kanske använda dem i reningsverksamhet, säger Therese Sallstedt.
Hela
studien finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Läs mer här (www.svt.se)