Okunskap, passivitet och ekonomiska intressen har i flera välkända fall genom historien orsakat miljöförstöring, sjukdom, skador och dödsfall. Europeiska miljöbyrån, EEA, ger nu ut en rapport om samhällets oförmåga att ingripa i tid när tecknen på miljöpåverkan rapporteras.

Rapporten, ”Late lessons from early warnings – science, precaution, innovation”, slår fast att den så kallade försiktighetsprincipen, att ta det säkra före det osäkra, borde användas i större utsträckning för att minska risker med nya kemikalier och ny teknologi innan de är ordentligt undersökta. Samhället bör agera när det finns trovärdiga vetenskapliga rön.

Gamla lärdomar

Rapporten, den andra inom området från EEA, presenterar bland annat en grundlig genomgång av äldre välkända fall, exempelvis blytillsatser i bensin, tobak och insektsgiftet DDT. Återkommande visas hur det fanns tillräckligt med bevis för att agera betydligt tidigare, hur industrin agerade långsamt eller förhindrade utredningar av produkter som innebar risker för arbetare, allmänhet och miljö, och värdet av oberoende forskning och riskbedömning. Mer samtidiga frågor som klimatförändringar, genmodifierade organismer och invasiva arters påverkan på ekosystemen tas också upp. Bland annat ur synvinkeln att beslutsfattare behöver agera även fast den exakta sambandkedjan ännu inte är känd.

Få falska larm

I rapporten tar man också upp fall där regleringar i slutändan visat sig vara onödiga. Författarna menar dock att dessa exempel  inte motsäger behovet av försiktighet och att åtgärder i många fall stimulerat, snarare än hämmat, innovation och utveckling. Rapportförfattarna menar att vi fortsätter att agera för sent och att det finns en kortsiktighet i inställningen till miljöfrågor. Osäkerhet är inte en ursäkt för passivitet när det gäller vår hälsa och miljö. Rapporten finns att läsa i sin helhet här.