Samhället efterlyser en ökad inhemsk matproduktion. Samtidigt minskar antalet nötkreatur och nötköttsföretag, för att lönsamheten är för dålig. Men det går att få verksamheten på en köttgård lönsam, enligt en ny avhandling.

En högre grad av självförsörjning är en fråga som har seglat högt upp på den politiska agendan, liksom frågan om fler naturbetesmarker, för en ökad biologisk mångfald. Men 40 procent av allt nötkött som konsumeras i Sverige är importerat. Att det inte finns en större uppfödning av nötkreatur beror framför allt på att det inte är lönsamt och den bristande lönsamheten hänger ihop med faktorer som små betesmarker, små besättningar och ogynsamma klimatförhållanden.

Kristina Holmström, industridoktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet, har i sin avhandling tittat  på hur nötköttsgårdar skulle kunna bli mer lönsamma. En av åtgärderna som tas upp är att samla ihop mindre och spridda betesmarker till större sammanhängande områden, något som minskar både arbetstiden för tillsyn och kostnader för stängsling.

– Det som hade störst betydelse vid förändringen från liten till stor betesfålla var dock de stöd och ersättningar som tillkom eller ökade när skogsmark restaurerades till betesmark, säger Kristina Holmström i ett pressmeddelande.

Gårdar med fler djur är ofta mer lönsamma än gårdar med små besättningar, framför allt för att större besättningar kräver mindre arbetstid per djur. Men det finns också gårdar som har färre djur utan att arbetsåtgången per djur ökar. Även valet av vallgräs påverkar lönsamheten.

– Alla lantbruk är olika, och därför har jag studerat olika lösningar i olika produktionsgrenar, säger Kristina Holmström.