Nu ska lupinernas spridning stoppas

Få växter är så älskade och hatade som lupiner. Hela sommaren bildar de magnifika lila rabatter längs våra landsvägar samtidigt som de effektivt kväver andra växter. Kan forskarna tämja denna blomsterexplosion?

Där vissa ser skönhet ser andra problem, och de senaste åren har blomsterlupinens baksidor uppmärksammats allt mer. Lupiner kan bli 1,5 meter höga och har täta blad som skuggar andra växter. Dessutom förändrar arten miljön genom att den binder kväve och gödslar marken.

Gödsel låter som något andra växter borde uppskatta men så är det inte.

− Många växter i gräsmarker och längs vägkanter trivs bäst i näringsfattig mark, säger Lutz Eckstein, forskare vid Karlstads universitet.

Han driver ett forskningsprojekt som ska undersöka hur man kan få bättre kontroll på lupiner, särskilt i vägrenarna. Han ska testa olika bekämpningsmetoder men även olika sätt att övervaka och kartlägga lupinerna.

− Vi ska till exempel testa om man kan övervaka dem med hjälp av en drönare, dels för att se var de finns, dels för att på ett effektivt sätt kunna undersöka hur bra olika bekämpningsmetoder fungerar, säger han.

Under projektet kommer han bland annat att testa om man kan få ner beståndet av lupiner genom att förändra rutinerna för slåtter i vägrenarna.

− Alla vägkanter slås minst en gång per år men det görs för sent, när lupinerna redan har utvecklat fröer. Jag ska testa hur lupinerna och andra arter i vägrenen påverkas om man slår tidigare, och vad som händer om man slår flera gånger under säsongen, säger han.

En annan metod som han ska testa i projektet är att gräva upp lupinerna. Han ska även försöka bekämpa lupiner med kalk.

− Det finns uppgifter om att de inte trivs där det är mycket kalk i marken, så vi ska testa om vi kan göra marken ogynnsam för dem på det sättet utan att det missgynnar andra arter, säger han.

Sprider sig snabbt norrut

Statistik från Artportalen visar att lupinerna har spridit sig kraftigt i Sverige under de senaste 50 åren. Mest lupiner finns det i södra Sverige, men de tar sig snabbt längre norrut. Detta har uppmärksammats av myndigheter och organisationer som arbetar för biologisk mångfald, och även av forskare. Just nu bedrivs flera stora forskningsprojekt som sätter blomsterlupin i fokus.

Johan Ehrlén, forskare vid Stockholms universitet, håller precis som Lutz Eckstein på att undersöka hur effektiva olika bekämpningsmetoder är. De båda projektens fokus ligger ganska nära varandra så de håller kontakt för att utveckla så många synergier som möjligt. Medan Lutz Eckstein tar ett brett grepp om hur mängden lupiner kan minskas i landskapet som helhet och i synnerhet i vägrenar, undersöker Johan Ehrlén i vilka regioner och miljöer som lupiner trivs bäst och var de kan komma att utgöra de största problemen för den biologiska mångfalden.

− Det är inget fullskaligt krig vi bedriver, ingen utrotningskampanj. Dels tror jag inte att det är fruktbart, dels vet jag inte om det är önskvärt. Jag tror att vi kanske måste acceptera att vi har lupin i Sverige och fokusera på att göra insatser på de platser där de gör störst skada, säger Johan Ehrlén.

Under projektet ska han undersöka hur kostnadseffektiva olika bekämpningsmetoder är, alltså hur tidskrävande de är, och hur väl de fungerar i olika miljöer.

− Att gräva upp lupinerna är mer krävande än att slå så jag kan tänka mig att det främst är aktuellt i särskilt värdefulla gräsmarker, säger han.

Han tror också att det kan visa sig att olika bekämpningsmetoder är att föredra i olika delar av landet.

− Det kan vara så att vissa metoder fungerar i norra Sverige men inte i södra, där utbredningen är större, säger han.

Han tillägger att det också kan vara så att metoder som fungerar i dag kanske inte kommer att vara tillräckliga i framtiden, i ett varmare klimat. Som en del av sitt projekt ska han undersöka hur olika klimatförhållanden påverkar lupinerna.

− Om det fortsätter att bli varmare kanske vi kommer få ännu tätare bestånd och ännu större spridning norrut, säger han.

Står inte med på ”svarta listan”

Blomsterlupin omfattas inte av lagstiftningen som rör invasiva arter. Det innebär bland annat att det fortfarande är tillåtet att plantera den i sin trädgård.

Lutz Eckstein tror att det skulle vara lättare att hålla lupinerna under kontroll om arten inkluderades i lagstiftningen.

− Om den svartlistades på EU-nivå skulle det öka incitamenten för att bekämpa den, men frågan kan vara laddad politiskt. Om den hamnar på listan blir det dyrt, för då måste man göra något, säger han.

Hans forskningsprojekt ska resultera i en handbok för övervakning och bekämpning av lupin. Boken kommer i första hand att rikta sig till tjänstemän på Trafikverket, som har ansvar för den biologiska mångfalden i vägrenar, men tanken är att den också ska kunna användas av privatpersoner.

Lutz Eckstein tror att åtgärderna mot lupin skulle vara mer kraftfulla om de orsakade mer direkta problem för människor – och om blommorna inte var så fina.

− De är otroligt vackra, det går inte att komma ifrån. Det var ju därför de togs hit från första början, säger han.