Nu kartläggs våra miljöval i mataffären

Att handla klimatsmart känns bra, men kan svida i plånboken. Hur mycket extra är vi egentligen beredda att betala för de mer hållbara alternativen?

Många kan tänka sig att betala lite mer för livsmedel som ger lägre koldioxidutsläpp eller gynnar biologisk mångfald. Nu ska forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet ta reda på hur mycket. I ett nytt projekt ska forskarna bland annat samla in data från en stor livsmedelsbutik för att få svar på vad som krävs för att fler ska handla mer hållbart, och framför allt mer växtbaserat.

− Det är jättespännande. Jag har velat göra detta i flera år, säger Sarah Säll, som forskar om ekonomiska styrmedel inom livsmedelskonsumtion.

Konsumentvägledning räcker inte

För att livsmedelskonsumtionen ska bli mer hållbar räcker det inte att fler vegetabiliska alternativ kommer ut på marknaden eller att konsumenter får vägledning, till exempel genom märkningar av produkter som är bra ur miljösynpunkt. Det är en viktig del, men det behövs också styrmedel som gör de mer hållbara produkterna ekonomiskt attraktiva, förklarar Sarah Säll.

− Köttkonsumtionen har visserligen minskat de senaste åren, men det går för sakta och försäljningen av ekologiska varor har stagnerat på 10 procent av den totala försäljningen. Det fungerar inte att lägga hela ansvaret för att förändra livsmedelskonsumtionen på konsumenterna, säger hon.

Prislappen styr

För många konsumenter är det i slutändan priset som har störst betydelse för vilka matvaror vi köper. En del i att öka konsumtionen av mer hållbara livsmedel är därför att styra prisrelationen mellan exempelvis importerade varor och lokalt producerade varor, samt mellan animaliska produkter och växtbaserade, så att det blir relativt billigare att göra hållbara val, konstaterar Sarah Säll.

För att styra prisskillnaden kan man till exempel införa skatter på vissa varor och subventioner på andra. Man kan också införa stöd till producenterna, så att det blir mer lönsamt att producera mer klimatsmarta produkter.

Underlag till politikerna

Utifrån analyserna av datan från den aktuella livsmedelsbutiken hoppas Sarah Säll att de ska kunna bidra med underlag om effekten av olika typer av styrmedel till politikerna. I förlängningen hoppas hon att projektet ska hjälpa till i omställningen mot ett mer hållbart livsmedelssystem. Eftersom studien bara omfattar en affär måste resultaten tolkas med försiktighet, men Sarah Säll tror att de kommer kunna bidra med viktig ny kunskap.

− Vi kommer kunna se betalningsviljan för en specifik vara och hur konsumenterna agerar när priserna höjs och sänks, säger hon.

Vad händer till exempel om det är kampanj på svenska äpplen? Hur billiga behöver de bli för att konsumenterna ska välja dem framför importerade apelsiner och bananer? Kanske finns det en magisk gräns, eller så fortsätter konsumenterna att köpa bananer oavsett, för att det är det de vill ha.

− Allt går inte lösa med prissättningen. Torkade bönor är till exempel jättebilligt, och folk kommer köpa kött även om bönorna blir ännu billigare. Men vi vet att priset är en viktig faktor även om det sannolikt behöver kompletteras med andra, till exempel informationsbaserade, styrmedel, säger Sarah Säll.

Enkätstudie bland lantbrukare

Under projektet kommer forskarna inte bara studera konsumenternas beteende. De ska även göra en enkätstudie bland lantbrukare.

− Vi har inte kommit så långt med den delen än, men vi hoppas kunna ta reda på vad de behöver för att det ska bli mer lönsamt att ställa om till en mer hållbar livsmedelsproduktion, säger hon.