Nu granskas de svenska toaletterna 

Är finska toaletter bättre än svenska? Det verkar så, i alla fall om man har mens.

Josefin Persdotter, forskare vid Chalmers, startar snart upp ett nytt forskningsprojekt om toalettdesign. Projektet handlar om vems behov som står i fokus när våra hygienutrymmen planeras, eller mer konkret om en liten handdusch som kallas ”bidetta”. Den här funktionen finns på nästan alla toaletter i Finland, men är ovanlig i Sverige.

− Jag är nyfiken på varför det har blivit norm där men inte här.

Idén till projektet fick hon under arbetet med sin avhandling. Hon gjorde en etnografisk studie om vardagliga hygienrutiner kopplat till menstruation, och något som återkom i intervjuerna var den så kallade ”Stockholmsduschen”. Det är en typ av dusch som ibland finns i riktigt små badrum, där hela badrummet fungerar som duschkabin. 

− Vissa av de jag intervjuade hade haft sådana badrum och berättade hur bra det hade varit vid mens. Det fick mig att fundera över varför den funktionen i regel saknas på våra toaletter i Sverige.

Självklarhet i många andra länder

Det är inte bara i Finland som bidettan är en självklar del av toalettrummen, utan den lilla handduschen är även norm i många länder och kulturer.

− Jag har fokus på menstruation, men det finns många grupper som har användning för den här funktionen, och vars behov inte fullt ut tillgodoses av toaletterna i Sverige. Dessutom har vi alla någon gång i livet problem där den här typen av dusch kan vara extra bra. Det kan till exempel handla om att man behöver få bort dålig lukt vid inkontinens eller tvätta sig efter att man har fött barn.

Bidettan skulle kunna beskrivas som en släkting till bidén, som var vanlig i Sverige på 1970-talet. Varför bidéerna försvann från badrummen är svårt att säga.

Något som ibland lyfts fram som en möjlig förklaring är att vi duschar oftare nu än förr, men Josefin Persdotter såg i sin avhandling att behovet av att punkttvätta vissa delar av kroppen finns kvar. Hon tillägger att bidettan dessutom är en smart innovation ur miljöperspektiv.

− Duschen gör att man kan använda mycket mindre toalettpapper, och det är bra eftersom papperstillverkningen är förknippad med miljöproblem som skogsskövling, hög vattenförbrukning och koldioxidutsläpp.

”Ett svårt område att prata om”

Genom sin forskning vill Josefin Persdotter bryta tystnaden och de tabun som finns kopplat till intimhygien, och synliggöra varför våra toaletter ser ut som de gör – och hur de skulle kunna bli bättre.

− Vi hade stora satsningar i Sverige på 1960-talet, där det sattes standarder för våra kök, men motsvarande investeringar gjordes inte för badrummen och det tror jag hänger ihop med att det är så intimt. Det är ett svårt område att prata om, men viktigt, eftersom vi i toaletternas utformning har byggt in idéer om vem som får ta plats och vem som är välkommen.  

Under forskningsprojektet kommer hon bland annat intervjua en testgrupp i Finland om bidettans betydelse i samband med mens. Hon kommer också kartlägga och jämföra de historiska processer som har lett fram till att det har utvecklats olika toalettstandarder i Finland och Sverige.

Hon tror inte nödvändigtvis att bidettans genomslag i Finland ska förstås som ett uttryck för att det finska samhället har större öppenhet för olika kulturer och högre prioritering av behov kopplat till menstruation.

− I finska produktbroschyrer för de här duscharna från 1960-talet är det nästan bara män i bildmaterialet. Det ser ut som att tillverkarna vänder sig till män som ska gå och basta.

Designar en ny toalettstol

Josefin Persdotter tror att bidettan kan ha en framtid i Sverige. I forskningsprojektet kommer hon också att undersöka om det kan finnas andra lösningar, eller uppfinningar, som skulle kunna introduceras i framtidens badrum.

Som en del av projektet kommer hon att samarbeta med en grupp på Department of Architecture vid lärosätet KU Leuven i Belgien som synliggör och utmanar normer genom toalettdesign. Målet är att ta fram en inkluderande och resurseffektiv toalettrumsdesign.

Hur konkret blir detta? Kommer vi få se en prototyp till en ny form av toalettstol?

− Ja, förhoppningsvis, fast ingen riktig toalett, redo för marknaden, utan mer som ett uppslag för att väcka nya tankar.

Projektet Menstruella behov och Toalettrumsstandarder: En komparativ studie av Finland och Sverige pågår i fyra år och finansieras av Formas.