Barn som fick en tilläggskost baserad på nordisk mat åt mer frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen som följde de nationella rekommendationerna.

– Studien visar att det är genomförbart, hälsosamt och hållbart att introducera en tilläggskost på nordisk mat under första levnadsåren, säger Ulrica Johansson, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling har hon följt 250 barn, varav hälften av dessa 125 barn fick en tilläggskost baserad på nordisk mat. När barnen var mellan fyra och sex månader fick de smakportioner under 24 dagar från nordiska frukter, bär och grönsaker via inlärning av olika smaker från ett smakschema. Mellan sex och 18 månaders ålder fick gruppens föräldrar recept på hemlagad nordisk barnmat, proteinreducerade barnmatsprodukter och föräldrastöd via sociala medier.

Barnen i den nordiska gruppen jämfördes vid nio, tolv och 18 månaders ålder med en kontrollgrupp som följde de nationella kostråden för introduktion av smakportioner och tilläggskost från Livsmedelsverket samt kommersiella barnmatsprodukter med oförändrat innehåll.

Det visade sig att barnen i den nordiska gruppen åt betydligt mer frukt, bär, rotfrukter och grönsaker än kontrollgruppen. Vid 9- , 12- och 18-månadersuppföljningen var det dagliga intaget av frukt och grönsaker 42 – 45 procent högre i nordiska gruppen.

– Föräldrastöd och tidig inlärning av olika sorters smaker har troligtvis bidraget till de ökade intaget av hälsosam mat hos spädbarnen i den nordiska gruppen. Nordiska bär och rotfrukter är lämpliga att använda för att introducera bittra och sura smaker som kan bidra till att förhoppningsvis etablera framtida hälsosamma och miljömässigt hållbara matvanor, säger Ulrica Johansson i ett pressmeddelande.