Nedskräpning dominerar konstens skildringar av plast

Nedskräpning och användning av engångsartiklar – så visualiseras oftast plast i konstverk och fotografi världen över. Andra problem kopplat till plasten glöms dock helt bort – vilket speglar debatten i samhället – enligt forskare.

Forskare har i en studie analyserat olika konstverk och konstutställningar för att ta reda på hur miljöproblem som orsakas av plast framställs i bildkonst. Resultatet visar att nedskräpning och engångsanvändning dominerar konstens skildringar. Varför är det så?

– Samhällsdebatten handlar mycket om nedskräpning och engångsanvändning, vilket därför speglas i konsten. Men det är också visuellt frapperande med plast som hamnar på fel ställen, som i magen på en fågel eller landskap där den skapar en kontrast, säger Moa Petersén, Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet, medförfattare till studien.

Forskarna har också granskat vilken känsla konstnärerna vill väcka med sina verk.

– Fotografer som Edward Burtynsky, som dokumenterar människans användning av fossila bränslen i vackra, storskaliga motiv av fabriker, oljetankar och skrottippar, och Chris Jordan, som dokumenterar fåglar med plast i magen, tycks vilja balansera det vackra med det skrämmande för att skapa en reaktion och ett ifrågasättande hos åskådaren, säger hon.

Ett annat exempel som lyfts fram i studien är fotografen Eduardo Leals konstverk Plastic trees, en serie foton som visar träd i Anderna i Bolivia. Fotografierna lyfter fram hur miljontals plastpåsar, som efter att ha färdats med vinden och trasslat in sig i träd och buskar, förstör landskapet och kan skada regionens djur.

Orättvis bild av miljöproblemen?

En stor del av de 35 olika konstverk och konstutställningar som ingår i studien visualiserar nedskräpning i haven.

– Det är mycket hav, vilket speglar de diskussioner som förs på samhällsnivå. Många verk lät också ana att det är vår konsumtion och vårt sätt att hantera plast som orsakar dessa problem.

Det är mycket hav, vilket speglar de diskussioner som förs på samhällsnivå.

Konstverken fokuserade däremot mindre på kopplingen mellan plast och klimatförändringar, överproduktion, materialets toxicitet och återvinning. Ger konsten en rättvisande bild av de miljöproblem vi har i dag?

– Både ja och nej, men aningen mer åt nej-sidan. Det konsten gör bra är att lyfta fram att plast är väldigt problematiskt. Men många aspekter kommer lätt i skymundan och därför är bilden av vilka problem som kommer med plast kanske inte helt rättvis, säger Karl Holmberg, verksam vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och medförfattare till studien.

En outnyttjad potential

Denna diskrepans mellan konst och verklighet tror han beror på nedskräpningens tydliga visuella inverkan och vår dagliga användning av engångsartiklar.

– Men bakom gömmer sig också frågor kring plastens svårnedbrytbara natur, dess klimatpåverkan och hälsoeffekter på diverse organismer. Dessa aspekter är dock svåra att ta på och lite mer långsiktiga, och handlar till viss del om vilka förutsättningar man ger till nästa generationer. Samma problematik som kring klimatet. Men plastskräp i hav och natur är tydligt, effektfullt och känslomässigt nära – lätt att kommunicera och frambringa den rättmätiga känslan av att något inte står rätt till, säger han.

Vilken roll kan konst spela för en hållbar utveckling?

– Den kan fungera som debattskapare och som debattinlägg. Konsten tar sig in via kanaler som inte är de vanliga upptrampade och har förmåga att spela på känslor och den dimension som vi inte riktigt har kontroll över, säger Moa Petersén.

Och här finns en outnyttjad potential.

– Vi behöver mer konst om detta. Mycket av de foton och den konst vi tittat på har gjorts av oetablerade konstnärer, det vore roligt om miljöfrågor tog sig in mer även i så kallad finkonst.