Naturbete på gott och ont

De stora klimatutsläppen från svensk nötköttsproduktion behöver minska. Men frågan är om priset för en minskad klimatpåverkan är värt att betala.

Att produktionen av nötkött medför stora klimatutsläpp är allmänt känt. Men är det möjligt att minska denna klimatpåverkan? Och i så fall hur?
Ulf Sonesson, forskare vid SP och projektledare för Hållbara matvägar, menar att en effektivare uppfödning definitivt skulle minska klimatpåverkan.
– För att göra nötköttsproduktionen mer klimateffektiv kan man föda upp djuren väldigt intensivt genom att låta dem gå på stall med mycket spannmål så att de växer fort, säger Ulf Sonesson.

Djur som växer snabbare har en kortare livslängd vilket ger mindre metanutsläpp och därmed mindre klimatpåverkan. Men snabbväxande djur i stall går emot den svenska idealbilden av kor som betar på stora ängar och visionen om det öppna kulturlandskapet.

– Ska man minimera klimatpåverkan så får man släppa det öppna beteslandskapet. Om man vill ha stora arealer med naturbetesmarker kommer man inte att kunna minska klimatpåverkan så mycket som behövs, säger Ulf Sonesson.

Ska man minimera klimatpåverkan så får man släppa det öppna beteslandskapet

Mer kol i marken

Det finns dock flera andra fördelar med att ha kor på naturbete vilka bör vägas in i bilden. En viktig aspekt är den ökade kolinlagring som sker när åkermark konverteras till betesmark. När korna betar binds mer kol i marken vilket i förlängningen ger positiva klimateffekter.
Men hur stor kolinlagringen blir varierar med jordtyp och att estimera storleken är komplicerat och det finns olika skolor.

– Man kan säga att engelska forskare hänvisar till gamla långsiktiga försök som visar att det finns en mättnadsgrad i marken, medan franska forskare mäter kolflödena kontinuerligt och kommer fram till att vi har en större kolinlagring. Jag tror att vi underskattar den här inlagringen, men är inte säker, säger Christel Cederberg, biträdande professor på avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

För att uppnå maximal kolinlagring genom naturbetet krävs också mycket kunskap och ett större arbete då djuren bör flyttas runt i landskapet.

Ger biologisk mångfald

En annan fördel med naturbetande djur är den ökning av biologisk mångfald som det medför.
– Den biologiska mångfalden är så viktig att den lilla påverkan man skulle få på klimatet inte gör det lönt att avstå från naturbete. Ibland måste man kunna säga att den biologiska mångfalden är så viktig att man kan bortse från eventuella klimatvinster, säger Christel Cederberg.

Den biologiska mångfalden är så viktig att man kan bortse från eventuella klimatvinster

Andra är mer tveksamma. David Bryngelsson, doktor i energi och miljö vid Chalmers i Göteborg, menar att det oftast inte är särskilt effektivt att använda naturbetande nötdjur för att ”producera” biologisk mångfald.
– Det finns biotoper som är beroende av att bli betade, men de utgör en liten del av den areal som betas. Anledningen till att vi får en hög biologisk mångfald är att det är dåliga betesmarker, och då måste man få stöd för dem. Men då är inte ”produkten” kött utan biologisk mångfald, säger David Bryngelsson.

Minskad konsumtion

Han ser hellre att man ta fasta på den djuretiska aspekten av naturbete.
– I den utsträckning vi ska äta kött kan jag tycka att det finns skäl att korna ska ha det så bra som möjligt och då finns starka argument för naturbete, säger David Bryngelsson.

En sak som Ulf Sonesson, Christel Cederberg och David Bryngelsson dock alla kan enas om är att konsumtionen av nötkött måste minska om vi ska få ner utsläppen av växthusgaser.