Pandemin har fått många svenskar att bege sig ut i skog och mark och inte minst nationalparkerna har varit välbesökta. Forskare har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen. Nationalparkerna framställs främst som isolerade tillflyktsorter dit man kan fly för att undkomma samhället.

Sveriges 30 nationalparker är områden som är särskilt skyddade på grund av sina värdefulla natur– och kulturarv. Forskarna Emelie Fälton och Johan Hedrén vid Linköpings universitet har studerat vilken bild besöksinformation ger om de svenska nationalparkerna.

– Naturen i parkerna framställs som en motpol till vårt samhälle – och framför allt till mänskligheten. Det skapar en distans mellan oss och naturen, som att vi inte är en del av den, vilket är problematiskt. Naturskydd och nationalparker är ju bra, men vilka föreställningar laddar vi de här platserna med och vilka konsekvenser får det för hur vi ser på oss själva och den värld vi kallar för natur? Det säger Emelie Fälton, doktorand vid institutionen för Tema och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

I beskrivningarna framställs de svenska nationalparkerna som förmer än annan natur, något unikt och värt att värna. I vissa fall blir bilden både elitistisk och förstärker uppdelningen mellan människa och natur: parkerna är äventyrliga, tillfälliga, platser för människan att lära sig i och att fly till, men som sedan går att lämna för den ”verkliga” världen, enligt studien.