Uppvärmningen i Sverige är nästan dubbelt så stor som på global skala, vilket beror på landets nordliga läge. Vi ser redan i dag effekterna av ett varmare klimat, och i fortsättningen kan vi räkna med kortare snösäsong och mer extrema väder.

Enligt IPCC:s senaste rapport skulle en temperaturhöjning på två grader påverka klimatet i betydande omfattning. Men uppvärmningen är ojämnt fördelad över jorden och i Sverige stiger temperaturen mer än genomsnittet i världen.

– Uppvärmningen i Sverige är nästan dubbelt så stor som den globala, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI.

Gustav Strandberg, SMHI.

Det är främst två samband som orsakar denna ojämna fördelning; att landområden värms mer än havsmassor och att uppvärmningen är störst omkring områdena Nordpolen och Arktis.

– Sverige är delvis en del av Arktis, därför att vi har större uppvärmning än det globala genomsnittet.

Varmare vintrar

Enligt SMHI:s beräkningar orsakar en global temperaturhöjning på två grader, två till tre grader varmare vintrar i Sverige. Temperaturskillnaden blir inte lika stor på sommaren utan stannar på en grad.

Statistik från SMHI visar att Sverige under de senaste årtiondena har blivit varmare under samtliga fyra årstiderna, men mest under vintern i norra Sverige.

– Utvecklingen är i linje med vad vi kan förvänta oss utifrån de klimatscenarier som finns för Sverige, säger Gustav Strandberg.

Uppvärmningen i Sverige är nästan dubbelt så stor som den globala

Skillnader redan tydliga

I dag har vi en global ökning av medeltemperaturen på strax under en grad.

– Vi ser redan en synlig skillnad i Sverige, bland annat i form av varmare väder, längre växtperioder, kortare snösäsong, ökar risk för skyfall och extrema temperaturer. Dessa effekter kommer att förstärkas av ytterligare uppvärmning.

Vissa aspekter av klimatet är svårare att säga någonting om. Ett sådant svårbedömt område är hur stor nederbörden kommer att bli.

– De flesta modeller visar att nederbörden kommer att öka i norra Europa och minska i södra Europa så vi vet hur förändringen ser ut, men frågan är hur stor den blir.

Alla måste anpassa sig

Då vet man mer om den extrema nederbörden, som kommer att öka. Denna typ av nederbörd är ofta lokal och inträffar bara vid vissa tillfällen. Angående hur starka vindar vi kan vänta oss så visar modellerna på relativt små, men också osäkra, förändringar.

Så hur kan vi då förbereda oss för ett framtida klimat, och vilka är det som behöver agera? Gustav Strandberg betonar att alla delar av samhället påverkas av ett förändrat klimat och därför behöver anpassa sig till det.

– Vilka åtgärder som behövs beror på sammanhanget, från konkreta åtgärder som att kunna ta hand om stora regnmängder eller att möta en värmebölja, till mer indirekta effekter som hur klimatförändringen i andra länder påverkar oss. Alla behöver agera eftersom vi alla släpper ut växthusgaser, säger han.

Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Lars Kamél skriver:
    9 januari 2022 kl. 1:53 e m

    SMHI:s egen statistik visar att vintrarna i Sverige knappast har blivit varmare sedan slutet av 80-talet. Det som framför allt har blivit varmare är vårarna. Inte konstigt att snön smälter tidigare då.
    När det gäller extrem nederbörd, visar SMHI:s statistik att den har minskat hittills under 2000-talet.

    Svara
  • Dag Lindgren skriver:
    13 oktober 2018 kl. 9:13 e m

    Jag tycker SMHi borde kunna förmedla entydigare uppgifter om Sveriges genomsnittstemperatur. Den stora grejen är ju nu den stora skillnaden mellan 1.5 och 2 grader och då är 0.1 grad upp eller ner både viktigt och skattbart.
    SMHI har nyligen publicerat artikeln: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/storre-temperaturokning-i-sverige-an-i-varlden-i-genomsnitt-1.139719
    I artikeln står ”jämförelse …visar att för 1991-2017 har den globala medeltemperaturen ökat med 0,44 grader, jämfört med normalperioden 1961-1990.” och ”årsmedeltemperaturen i Sverige blivit 1,06 grader varmare 1991-2017, jämfört med normalperioden 1961-1990.” Därav borde följa att uppvärmningen av Sverige är 1.06/0.44 = 2.4 snabbare, dvs uppvärmningen i Sverige sker drygt två gånger snabbare än globalt.
    I SMHI artikeln står också: ”I Sverige som helhet är uppvärmningen ungefär dubbelt så stor som medeluppvärmningen för hela jordytan, förklarar Erik Engström, klimatolog vid SMHI.”.
    I rubriken för EXTRAKT artikeln står ”Nästan dubbelt så stor uppvärmning i Sverige” vilket stöds av ett uttalande: ”Uppvärmningen i Sverige är nästan dubbelt så stor som den globala, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI”
    Det finns således tre bud ””drygt” (SMHI-artikel) eller ”ungefär” (klimatolog) eller ”nästan” (klimatforskare).
    Nog tycker jag en vetenskapsjournalist skulle kunna klargöra vilken av dessa tre alternativ som gäller. Om det mest logiska värdet 2.4 gånger snabbare uppvärmning i Sverige inte är den bästa skattningen borde mer exakt kvantitativt klargöras vad som är den bästa skattningen.

    Svara