Mykorrhiza – värd att värna i odlingen

Mykorrhizasvampar i odlingsjorden ger många växter motståndskraft mot bland annat torka och näringsbrist – något som många odlare fått upp ögonen för. Samtidigt som allt fler företag säljer mykorrhizasvampar för odling och trädgård, lyfter forskare ett varningens finger: produkterna som säljs innehåller inte alltid det som utlovas.

Börja med att gräva där du står, i stället för att tillföra köpta mykorrhizasvampar, är Siri Caspersens uppmaning till odlare, både på hobbynivå och i jordbruket. Hon är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av författarna till den nya handboken Mykorrhoiza i trädgårdsodling. Hon och hennes kollegor har sett ett växande intresse för det som pågår i jorden och för mykorrhizsymbiosen.

– Med handboken vill vi sammanställa den information och kunskap som finns på ett tillgängligt sätt. Det är ett komplext samspel mellan växten, svampen och markens mikroorganismer. Det påverkas mycket av yttre faktorer, som klimat, växtnäring, jordtyp med mera, vilket gör att det finns stora möjligheter att gynna mykorrhizasymbiosen, som har så många fördelar, säger hon.

I trädgården finns framförallt arbuskulär mykorrhiza, AM, som de flesta trädgårds- och jordbruksgrödor kan bilda. De fördelar som kommer med mykorrhiza, som Siri Caspersen pratar om, är bland annat en bättre markstruktur, som i sin tur gör jorden gynnsam för mikroorganismer och växterna mindre känsliga för torka.

– Med tanke på att vi troligen kommer att uppleva mer torka och tvingas till hushållning av vattnet så kan vi vinna mycket på att gynna mykorrhizasvamparna, säger Siri Caspersen.

Hjälper växten med näring

Den kanske största vinsten med en väl fungerande mykorrhizasymbios i odlingarna har med växtens näringsupptag att göra. När mykorrhizasvampen har koloniserat växtens rot och bildat ett nätverk av hyfer, svamptrådar, i och kring rötterna får växten hjälp att ta upp näring från jorden.

Det betyder att växten kan ta upp näring, främst fosfor, från ett betydligt större område än vad den hade kunnat med bara sina egna rötter. Ur en rot kan hundra meter svamphyfer svamptrådar växa ut. Svampen å andra sidan kan dra nytta av växtens kolhydrater, som bildas i fotosyntesen.

– Mykorrhizasvampen kan också föra över kväve till växten. Men ett större upptag av fosforn är kanske den viktigaste effekten, kan vi odla med en mindre mängd fosfor är det värt mycket. En potential är en minskad fosforutvinning, fosfor är ju en ändlig resurs. Det skulle också ge stora vinster sett till ekonomi och övergödning.

Innehållsförteckning som inte stämmer

Trots de många fördelarna med mykorrhiza är Siri Caspersen tveksam till vissa av de preparat med svampar som säljs. Än så länge finns ingen internationell standard eller kvalitetskontroll av mykorrhizaprodukter och många av dem har visat sig innehålla många andra tillsatser än bara svampar.

I flera studier visar analyser av kommersiellt inokulum – svampsporer i någon form av substrat – att innehållsförteckningens svampar inte stämmer överens med det faktiska innehållet. En undersökning av elva produkter från fyra olika producenter visade att tio av produkterna innehöll AM-svampar som inte fanns med i deklarationen, och i en hittades inga AM-svampar överhuvudtaget.

– Det har också gjorts försök som visar att tillförseln av främmande svampar påverkar de svampar som redan finns i jorden, ibland negativt och ibland ökar de. Svampen har också bakterier på hyferna, då de inte odlas i steril miljö. De här produkterna regleras inte och vi vet generellt för lite om de ekologiska konsekvenserna, säger Siri Caspersen.

Få svampen att trivas

Om marken har odlats med stor tillförsel av fosfor och kemisk bekämpning är det troligen ont om mykorrrhizasvamp i jorden. Vill man då tillföra mykorrhizasvampar i jorden kan man köpa inokulum från seriösa producenter, säger Siri Caspersen, eller tillverka eget inokulum baserat på jorden man odlar i.

I princip finns det mykorrhizasvampar i de allra flesta jordar – det handlar bara om att få dem att trivas, att bilda symbios med växter och föröka sig. Markens fosforstatus är den kanske viktigaste faktorn för bildning av mykorrhiza på odlade växter.

Generellt minskar symbiosen om växten har god tillgång till fosfor på egen hand, men vad som är för mycket fosfor varierar från växt till växt. En fördel med organiskt gödsel, som exempelvis kompost och stallgödsel, är att en del av fosforn är bunden och frigörs långsammare.

– Vet du att du har en näringsrik jord så kan du ofta utgå från att den har för mycket fosfor för att mykorrhizasymbios ska bildas i någon större utsträckning. Man kan också minska grävandet – och framförallt undvika kemiska bekämpningsmedel.

– Det är inte svårt att främja symbiosen och jag tror många tycker att det är intressant om man kan minska gödselmängden och ändå få en bra skörd, säger Siri Caspersen.