Sommarhetta hotar mjölkförsörjningen 

Sommaren 2023 riskerar att bli lika varm som rekordsommaren 2018, vilket kan innebära en tuff kamp för Sveriges mjölkkor. Ny forskning visar att de producerar mindre mjölk i högre temperaturer, får sämre fortplantningsförmåga och att hettan även påverkar ofödda kalvar i mammans mage.

Sommaren 2018 slog hårt mot landets mjölkbönder, utöver att torkan minskade tillgången till foder, så visar nya studier att korna producerade mindre mjölk än vanligt.

– Redan vid 15 grader börjar de påverkas negativt, och vid temperaturer runt 20 till 25 grader producerar de i snitt ett halvt kilo mindre mjölk per dygn, säger Lena-Mari Tamminen, forskare inom epidemiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som har fokuserat på värmestress och extremväders effekt på mjölkkor.

Det är dock stor variation från individ till individ och de som producerar mest tappar också mest mjölk. Produktionsbortfallet är tyvärr inte den enda påverkan på korna som värmestressen skapar. Lena-Mari Tamminen delar upp effekterna i akuta och långsiktiga.

– De akuta påminner om hur vi människor påverkas; korna blir loja, tappar aptiten, rör sig mindre och vill helst bara vila, men de kan också uppvisa beteenden som tyder på frustration.

Fosterpåverkan och försämrad fertilitet

I projektet Extremväder – konsekvenser för mjölkkors hälsa och produktion har hon och hennes kollegor granskat hur mjölkbönder påverkades av sommaren 2018, vilka effekter de redan i dag ser av klimatförändringarna, och hur pass förberedda de är för ett varmare klimat. En av de mest alarmerande effekterna som forskarna har noterat är att det under sommaren 2018 var svårare för kor att bli dräktiga.

– Hettan gör det svårare för lantbrukare att se när korna är brunstiga, men den påverkar även kons förutsättning att bli dräktig. Effekterna hänger kvar en tid efter att värmen har gått ner.

Även ofödda kalvar i livmodern stressas av värmen.

– Det ökar risken för att kalvarna ska dö, och de som klarar sig producerar mindre mjölk senare i livet.

Kombinationen av försämrad fertilitet och fosterpåverkan under hetta bildar en nedåtgående spiral, då korna är dräktiga i nio månader.

– Lantbrukare vill ha ett jämt flöde av nya kalvar, men om korna blir dräktiga efter sommaren så kommer en topp under nästa sommar, och då påverkas även fostren av hettan. Om 2018 är det nya normala är detta viktigt att göra någonting åt, eftersom det påverkar lönsamhet i längden.

Hur lång tid dessa effekter kvarstår hos kalvar och kor kan forskarna ännu inte säga.

– Det är som ett stort isberg, vi ser toppen i form av minskad mjölkproduktion, men vi vet inte omfattningen av värmestressens totala effekter.

Beta utomhus under natten

Hur ska då mjölkbönderna bete sig i år, när värmen står för dörren? Några akuta åtgärder, som husdjursföreningen Växa lyfter fram i sin rapport med lärdomar efter 2018, är att inte utsätta djuren för direkt solljus, att installera fläktar och att blöta ner djuren. I USA används fläktar och vattenånga för att kyla djuren, men även så kallade soakers, som blöter ner djur på ryggen,   

– De behöver få ner vatten till hudytan för att kylas av, det räcker inte att blöta pälsen.

Lena-Mari Tamminen berättar att de svenska förhållandena skiljer sig en aning från de amerikanska, då vi exempelvis har lägre luftfuktighet här. Dessutom är vatten en bristvara i många områden på sommaren i Sverige.

– Vi behöver kanske gå en annan väg än USA.

Ett alternativ som hon lyfter fram är nattbetning, alltså att korna vistas inne och därmed skyddas från solljus dagtid för att beta utomhus under natten i stället, men det förutsätter att stallet inte är för varmt på dagen.

– Det är inte helt lätt att svara på vad som skulle funka bäst i Sverige generellt, den bästa lösningen varierar på olika gårdar, säger hon.

Hon berättar om en kreativ lösning där en lantbrukare hade satt en vattenspridare i taket.

– Korna älskade den, men det störde produktionen eftersom de började leka i vattenspridaren i stället för att gå till mjölkningsroboten.

Studera individuella skillnader

Hur förberedda är då mjölkbönderna för värme? Här ser hon en uppdelning mellan de som drabbades hårt av sommaren 2018 och de som klarade sig bättre.

– Vissa drabbades hårt eftersom de var tvungna att köpa in foder och de har kämpat med att återhämta sig ekonomiskt. Dessa sitter i en ännu sämre sits i år då de kanske inte haft råd att investera i exempelvis bevattningsdammar eller mer mark för att säkra foderproduktionen, än mindre investera i kylsystem. De sitter i knät på vädret.

Hon betonar att fokus måste flyttas från akuta åtgärder till de mer långsiktiga. I ett kommande projekt ska forskarna ta reda på om det finns individuella skillnader mellan kor, om vissa kor påverkas mindre av värme och vad som skiljer dem som drabbas minst från andra.

– I så fall kanske vi kan avla på dem i framtiden, för att säkra mjölkproduktionen i ett varmare klimat.

Hon befarar att årets sommar riskerar att slå hårt mot näringen.

– Jag är orolig för att vi kommer se fler mjölkbönder som lägger ner om sommaren blir lika varm eller varmare som 2018.