Misstag att plantera ut nya arter i vattenkraftsmagasin?

Miljöpåverkan från vattenkraften är stor i de uppdämda sjöarna i norra Sverige. Ett nytt forskningsprojekt granskar tidigare insatser som gjorts för att gynna livet i magasinen, och med facit i hand skulle vissa åtgärder helst undvikits.

Miljöarbetet i vattenkraftens uppdämda sjöar hade under 1950- och 1960-talet främst fokus på introduktion av nya arter. Målet var att skapa levande sjöar genom att plantera ut arter som man trodde kunde trivas i de nya förutsättningarna som vattenkraften innebar.

−Till exempel planterades nya sorters ”fisknäringsdjur”, som räkor, ut i de djupa, kalla vattenkraftsmagasinen för att fungera som föda för den fisk som fanns. Även om de nya näringsdjuren klarade de kraftigt påverkade miljöerna fick det också negativa konsekvenser. 

− Man har sett att vissa arter som planterades ut äter stora mängder plankton och konkurrerar med vår inhemska fisk, säger Johan Östergren, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Han leder flera olika forskningsprojekt där han följer upp insatser som har gjorts i syfte att gynna de ekologiska systemen i vattenmagasinen.

Vid sidan av försöken med näringsdjuren nämner han även introduktionen av den invasiva fisken kanadaröding.

− Man tänkte att de skulle trivas i de djupa sjöarna, men kanske trivdes de lite för bra. Kanadarödingen har på sina håll bildat stora bestånd och fisken blev inte så populär bland ortsbefolkningen som man kanske trodde den skulle bli. I Jämtland pågår till exempel ett utfiskningsprojekt för att förbättra förutsättningarna för inhemska arter.

Bristfällig uppföljning av miljöinsatserna

Enligt Johan Östergren har tidigare insatser i vattenmagasinen inte följts upp tillräckligt noga, vilket innebär att det är svårt att säga något om effekterna. Generellt tycker han att de senaste 40 årens forskning om vattenkraftens miljöpåverkan har försummat magasinen.

− När vattenkraften började byggas, under 1940-, 50- och 60-talet gjordes regelbundna uppföljningar men sedan blev studierna färre, och mätserierna lades ner. Efter 1985 har det gjorts väldig, väldigt lite. I stället har man valt att fokusera på vattenkraftens påverkan i strömmande vatten, och utmaningarna för arter som lever där.

Som ett spår i sin forskning undersöker Johan Östergren nu statusen i ett antal magasin för att se vad som har hänt sedan de senaste mätningarna gjordes.

− Eftersom de tidigare dataserierna lades ner under 1960-, 70- och 80-talet, har möjligheten att löpande följa utvecklingen i sjöarna gått förlorad. Vi kommer inte få veta hur utvecklingen har sett ut under de senaste 40 åren men vi kan försöka få en aktuell bild av läget nu, och jämföra den med de senaste gjorda studierna.

Tar fram kunskap till nya miljöåtgärder

Johan Östergren hoppas att hans uppföljningar ska ge underlag till forskare som arbetar med att ta fram nya åtgärder för att förbättra för arterna som lever i de uppdämda sjöarna. Han samarbetar till exempel med en forskargrupp vid SLU som nyligen har beviljats medel för att designa och bygga konstgjorda miljöer som ska placeras ut i vissa magasin.

Förhoppningen är att miljöerna ska ge bättre förutsättningar för lekande fiskar och häckande fåglar. Forskarna ska bland annat konstruera flytande öar och sjöbottnar. De ska även bygga så kallade grunddammar, en konstruktion där dammens krön slutar under vattenytan så att lite vatten hela tiden strömmar över kanten, så att vandrande fiskar kan ta sig förbi.

Idén att bygga flytande öar och bottnar har såvitt Johan Östergren känner till inte testats tidigare i Sverige, men grunddammar har byggts förr. I ett av sina projekt följer han upp två sådana dammar som byggdes på 1950-talet i Kultsjön i Västerbotten. Han hoppas att uppföljningen av de nu över 70 år gamla grunddammarna ska ge värdefull kunskap till kollegornas projekt.

− Den forskning som finns pekar åt att anläggandet av grunddammar åtminstone initialt gynnade vissa fiskar, som lake. Det ska bli intressant att se vad effekterna blev på längre sikt, säger han.

Lågt hängande frukt i miljöarbetet

Att vattenkraften har starkt negativa effekter på arterna som lever längs de reglerade vattendragen råder det inga tvivel om. Däremot finns olika åsikter om hur stor miljöpåverkan vi bör kunna acceptera.

Johan Östergren beskriver sådana insatser som inte påverkar hur mycket energi som kan utvinnas ur magasinen (till exempel skapandet av konstgjorda miljöer i magasinen) som lågt hängande frukt inom miljöarbetet.

Hur stor ekologisk vinst som kan uppnås återstår att se.

− Även om det skulle vara så att åtgärderna bara ger mindre effekter så kan de få stor betydelse för vissa arter, säger han.

Ett exempel är skapande av attraktiva häckningsplatser för smålom, en fågel som är klassad som nära hotad i artdatabankens röda lista.

− De stora kraftverken vi har i Sverige kommer knappast läggas ner, trots deras miljöpåverkan, men det betyder inte att vi ska ge upp och låta magasinen vara som de är utan vi ska göra allt vi kan för att behålla vår biologiska mångfald och ha friska ekosystem.