Livsstil & konsumtion
Minskat väljarstöd när kommuner bygger vindkraft
Socialdemokraterna straffas genom färre röster efter en vindkraftsetablering, men inte Moderaterna. Det visar färsk forskning, som kan förklara varför klimat- och miljöfrågor inte lyfts fram i årets valdebatt.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
När en kommun beslutat att bygga vindkraftverk, så minskade stödet för Socialdemokraterna i det valdistrikt där beslutet om byggnationen fattats. Det visar Zeth Isaksson, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet, i en ny studie där han har tittat närmare på hur väljare reagerade efter etablering av vindkraftverk mellan åren 2010 och 2018.
– Det finns tydliga skillnader här, där olika partier belönas eller bestraffas olika, säger han.
Den mest markanta skillnaden är att Socialdemokraterna tappade väljarstöd efter en vindkraftsetablering. Detta samband gäller dock inte för Moderaterna. Vad beror det på?
– Förklaringarna kan vara att Moderaterna inte är lika associerade med vindkraft, att moderata kommuner har byggt få vindkraftverk och att Socialdemokraterna i sin politik har mer fokus på vindkraft.
Minskat stöd i riksdagsvalet
Zeth Isakssons forskning visar också att det minskade väljarstödet för Socialdemokraterna inte bara drabbar kommunpolitikerna där en vindkraftsetablering har skett, utan även leder till minskat stöd i riksdagsvalet.
– Det är svårt för väljare att förstå var olika frågor hör hemma. De kan inte skilja på om beslutet för vindkraftsutbyggnad fattas av kommunalpolitiker eller riksdagspolitiker.
I Sverige är det landets kommuner som har beslutanderätten om vindkraftsetableringar, till skillnad från andra länder. I Danmark beslutas inriktningen på statlig nivå, medan beslut om detaljplaner ligger på kommunal nivå.
– Det finns på det sättet ett delat ansvar i Danmark, inte så olikt Sverige. I Kanada finns till exempel inget lokalt veto, just för att det skulle hindra den gröna omställningen med effekten att väljarna huvudsakligen straffade partier på nationell nivå.
Rädsla för att lyfta klimatsatsningar
Forskarna har även noterat internationella skillnader med hur vindkraftsetableringar påverkar väljarstödet.
– I Kanada är det lättare för väljarna att rikta missnöjet till rätt politisk nivå.
De riskerar inte valvinsten för grön omställning
Att vissa partier bestraffas efter vindkraftsutbyggnad kan leda till en rädsla för att lyfta miljö- och klimatsatsningar på den på politiska agendan.
– Det är just detta vi ser i valdebatten nu, partierna är mer måna om att vinna valet än att promota dessa frågor. De riskerar inte valvinsten för grön omställning, säger Zeth Isaksson.
Högre ersättning
2021 stoppade svenska kommuner 78 procent av alla ansökta vindkraftverk på land. Frågan om var beslutet om vindkraft ska ligga i framtiden är just nu under utredning, och en förändring gentemot gällande regelverk skulle kunna förändra situationen, tror Zeth Isaksson.
– Vi vet att folk som bor i kommuner med fler vindkraftverk per person är mer negativa till ytterligare utbyggnad. Nu stoppar det kommunala vetot de allra flesta utbyggnader.
En annan lösning skulle kunna vara att öka viljan till utbyggnad genom högre ersättning.
– Att ta bort det kommunala vetot skulle kunna uppfattas som ett demokratiskt problem. Det viktiga är att öka incitamenten för kommuner och lokalbefolkningen att vilja ha vindkraft, till exempel med ökad ersättning.