När luftföroreningarna i Stockholm har minskat har också barn och unga fått bättre lungkapacitet, visar en ny långtidsstudie.

Stockholm har fått en bättre luft i takt med att halterna av luftföroreningar har minskat de senaste 20 åren. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att det har fått effekt på barnens lungor. I studien har cirka 4000 barn följts och deras lungor har undersökts vid 8, 16 och 24 års ålder.

– När vi jämför områden som fått bättre luftkvalitet med områden som inte fått bättre luftkvalitet så kan vi se att lungfunktionen förbättrades med några procent hos deltagarna i ung vuxen ålder. Men framförallt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger Zhebin Yo, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Resultaten visar att barnens lungor utvecklas bättre när exponeringen för luftföroreningar minskar – även vid relativt låga halter av föroreningar. Det ger också effekt på sikt, eftersom barn och ungdomar tar med sig den lungfunktion de utvecklar under sin uppväxt in i vuxen ålder.

Nu ska forskarna titta på vilken effekt minskade luftföroreningar kan ha på lungsjukdomar som astma och bronkit, samt på hjärt-och kärlsjukdomar och diabetes.

Luftföroreningarnas negativa inverkan på vår hälsa har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och lyfts av WHO fram som det enskilt största hotet mot människors hälsa. WHO har också konstaterat att barns organ och nervsystem är mer utsatta för långvariga skador.