Kustekosystem som sjögräsängar tar upp och lagrar koldioxid, något som går att dra nytta av i klimatarbetet. Forskare har även sett blåstång och andra makroalger som ett sätt att lagra kol. Men en ny studie visar att blåstången dessutom avger den kraftiga växthusgasen metan.

Blåstångsskogarna i Östersjön tar upp betydande mängder koldioxid från atmosfären, precis som väntat. Det kunde forskarna bakom studien konstatera. Men de såg också att tången skiljer sig från andra marina ekosystem som tar upp och lagrar koldioxid, till exempel mangrove och sjögräsängar – ekosystem som lagrar stora mängder så kallat blått kol och som ses som en metod för att motverka klimatförändringarna.

Östersjöns blåstång tar inte bara upp koldioxid, den avger samtidigt den kraftiga växthusgasen metan, något som förvånade forskarna bakom studien. Blåstången växer på hårt underlag, inte på mjuka sediment där metan normalt bildas.

– Men vi fann att det finns fickor av sediment mellan algerna och där hittade vi de metanbildande mikroorganismerna – arkéer. Arkéerna hittades också på flytande fintrådiga alger och ansamlingar av organiskt material som finns i anslutning till blåstången, säger Christoph Humborg, forskare vid Stockholms universitet och en av studiens författare, i ett pressmeddelande.

Nu vill forskarna ta reda på om tångens metanproduktion hänger ihop med platsen de växer på, den övergödda Östersjön. Det finns anledning att tro att blåstången skulle producera mindre metan i ett ekosystem utan övergödning – något som i sin tur skulle betyda att de insatser som görs för att minska Östersjöns övergödning dessutom skulle förbättra koldioxidupptaget.

– Att ta hand om och återställa livsmiljöer med makroalger kan fortfarande vara viktigt ur ett klimatperspektiv. Vår studie visar att dessa miljöer är nettokoldioxidsänkor, bara inte så stora som ibland har föreslagits, säger Christoph Humborg.