Forskare varnar för att molnen har blivit färre över land, vilket har snabbat på klimatförändringarna. Klimatforskaren Paul Glantz beskriver hur han för första gången har blivit oroad över hur vi människor värmer planeten.
– Tidigare har jag alltid tänk att vi kommer klara att vända det här. I dag är jag mer tveksam.

Det är en disig morgon i slutet av februari när vi träffar Paul Glantz på Stockholms universitet. Just i dag kan man undra om det verkligen stämmer att molnmängden minskar. Hela himlen täcks av ett grått tak.

– Typiskt för den här milda vintern, med vindar från den uppvärmda Östersjön, säger Paul Glantz.

Molnen står i fokus för hans forskning, men han tänker mycket på dem även på fritiden. Under turerna med långfärdsskridskor eller kajak i Stockholms skärgård har han sett dem i alla dess former. Täcket som pryder himlen i dag är inga favoritmoln.

Paul Glantz
Paul Glantz, forskare vid Stockholms universitet. Foto: Stella Papadououlo

– Det är kontrasterna man vill åt. Du vill ha den där riktigt blå vinterhimlen mot de vita cumulusmolnen, eller vackert-väder-moln som de kallas.

Att molnmängden globalt sett minskar över land framgår i flera olika studier, och det ses som en av förklaringarna till att takten i uppvärmningen ökar. Nyligen publicerades till exempel en tysk studie som visar att den minskade molnmängden skulle kunna förklara den rekordvarma sommaren år 2023.

– Det är under de senaste åren som vi har sett den här ökade takten i uppvärmningen. Det handlar om en ganska kort tid, men det finns anledning att ta det på allvar, säger Paul Glantz.

Om molnmängden dessutom fortsätter minska kommer det att snabba på klimatförändringarna ytterligare. Molnen reflekterar normalt bort solens strålar och begränsar därmed uppvärmningen av planeten.

– Molnens reflektion utgör en väldigt stor andel av det planetära albedot, 30 procent, men som vi nu håller på att rubba.

Snabbare uppvärmning över land

Paul Glantz berättar att han alltid har känt sig hoppfull kring att mänskligheten kommer klara att begränsa klimatförändringarna, men att han blivit mer bekymrad de senaste åren. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, gjorde honom förbryllad då den visar att temperaturen stiger mycket snabbare över land än över hav.

– Jag blev jätteförvånad när jag såg att det var så stor skillnad.

Han visar ett diagram där kurvan över land och kurvan över hav följs åt fram till ungefär 1980. Där börjar linjen som visar uppvärmningen över land tydligt sticka iväg uppåt, och från år 2020 har gapet mellan de båda kurvorna ökat ytterligare.

– Under förindustriell tid har variationen i uppvärmningen varit liten och gått hand i hand mellan land och hav, så den nutida förändringen är unik ur ett historiskt perspektiv.

I en vetenskaplig artikel, som är under granskning, skriver Paul Glantz och kollegor från Stockholms universitet och SMHI om det de kallar ”fuktighetsparadoxen”. Med hjälp av satellitdata har de studerat avdunstning från jordytan, och enligt de preliminära resultaten ökar den totalt sett till följd av att haven har blivit varmare. Ändå minskar den relativa fuktigheten över land.

Molnbildning är komplext, men enkelt förklarat kan man säga att den uppvärmda luften över land gör att vattenångan får svårare att bilda moln. Även om avdunstningen från haven ökar räcker det inte för att molnen ska vara opåverkade över land, förklarar Paul Glantz. Konsekvensen blir torrare marker, stigande temperaturer, minskad avdunstning från landytan, färre moln och mindre nederbörd på de allra varmaste platserna på jorden.

Mer nederbörd vid kusten

Som alla vet varierar molnmängden kraftigt från dag till dag, ibland från timme till timme. Plötsligt tätnar det och himlen är borta. Det finns också stora variationer i molnmängd och nederbörd mellan olika platser på jorden, och mycket pekar på att de här skillnaderna kommer bli större. 

– I tropikerna och kustområden där molnbildningen är effektiv har nederbörden ökat på grund av den ökade avdunstningen från haven. Östersjön värms upp extra snabbt men även Atlanten och övriga hav har blivit betydligt varmare, säger Paul Glantz.

På redan torra platser, som i södra Europa, västra USA och Sydamerika, har molnen däremot minskat, vilket får konsekvenser för jordbruket och mänsklig hälsa.

– Utvecklingen globalt visar med all tydlighet att vi måste få ner utsläppen av växthusgaser kraftigt och snabbt. Det är mitt budskap, baserat på det vi ser i vår och andras forskning, säger Paul Glantz.