Biologisk mångfald
Mindre gift i strömmingen
Riskgrupper avråds från att äta strömming från Östersjön regelbundet eftersom fisken innehåller miljögifter, men forskning visar att halterna av PCB och dioxin gradvis minskar.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Larmen om de höga halterna av miljögifter kan ge midsommarlunchen en tråkig bismak, men forskare tror att vi kommer kunna äta mer strömming framöver, rapporterar forskning.se.
Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers, har tillsammans med sitt forskarlag mätt halterna av miljögifter i strömming fångad i Bottenviken. Det visade sig att halterna av dioxiner och PCB var hälften av EU:s gränsvärden. PFAS låg däremot över gränsen.
Forskarna har i olika projekt undersökt hur man kan minska mängden gifter i den fångade fisken. De har till exempel sett att man genom att ta bort de fetaste delarna – som huvudet och inälvorna – drastiskt kan få ner halterna av dioxin, PCB och även PFAS.
Strömmingen i Östersjön hotas inte bara av miljögifter utan också av storskaligt fiske, men enligt forskarna går det att få en stabil population. Mycket av strömmingen som fiskas i dag blir djurfoder, och om det fisket minskade skulle det öppna för att fånga mer fisk som livsmedel till människor.
– Strömming kan bli en mycket god proteinkälla. Det är en av våra största outnyttjade matresurser, säger Ingrid Undeland i artikeln.
Sill eller strömming?
Sill och strömming är samma art. Norr om Kalmarsund kallas den strömming och söder om kallas den sill.