Mångmiljardbelopp går förlorade för att vi inte tar hand om våra utslitna material och produkter. Värdeförlusterna i Sverige för endast fem material uppgår till minst 42 miljarder kronor varje år.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Det uppstår stora ekonomiska förluster när material går förlorat och kvalitén försämras.
– Det handlar exempelvis om att vi inte tar tillvara stål i byggnader som rivs, plast från förpackningar som kastas eller aluminium i fordon som skrotas, säger Per Klevnäs, projektledare för forskningsprojektet ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem”, i ett
pressmeddelande.
Efter en användningscykel förlorar plast 92 procent av sitt ekonomiska värde, medan stål, aluminium, cement och papper förlorar 75 procent. Det sker trots att mycket av materialet skulle kunna återvinnas igen.
– En stor del av de mångmiljardbelopp som årligen går förlorade skulle kunna återtas till 2040. Exempelvis behöver vi bättre produktdesign och återvinningssystem. Det är en stor industriell möjlighet och utmaning för både näringslivet och politiken, säger Anders Wijkman, ordförande i Återvinningsindustrierna.
I samband med rapporten har Återvinningsindustrierna också lanserat ett upprop där företag som IKEA, NCC, Houdini, Axfood, H&M och Vasakronan har förbundit sig att öka både inköp av återvunnet material och andel produkter designade för återvinning. Återvinningsindustrierna hoppas att fler aktörer kommer ansluta sig och kommer inom kort starta upp ett företagsforum för cirkulär ekonomi.