Metoo ruckade skogsbranschens syn på jämställdhet, från någonting som främst skapade affärsnytta till en djupare och mer allvarlig dimension.
– Metoo satte fingret på att finns det offer så finns också förövare, som tar sig friheter på kvinnors bekostnad, säger Maria Johansson, som har undersökt vad jämställdhet innebär i skogsnäringen.

Maria Johansson, nybliven doktor i genus och teknik/arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, har sedan 2013 undersökt hur skogsnäringen arbetar med jämställdhet. Hon vittnar om att det är en tätt sammansvetsad näring.

– Många som jobbar i skogsnäringen har gått på SLU i Umeå, ”Skogis”, man byter kanske organisation under sin karriär, men många (män) byter inte bransch.

Det gör också att man i branschen har samma förhållningssätt till en rad olika frågor.

– Man rör sig ofta som en kropp. Det gäller exempelvis synen på innovationer, skogspolitik, miljöfrågor – det finns ett grupptryck i branschen.

Konflikter och begränsat handlingsutrymme

Maria Johansson har sett att den grupp som står för ”normen” kan vara liten, men trots det är tongivande för gruppen som helhet. Hon betonar att metoo har förändrat branschens syn på jämställdhetsarbetets grunder.


Maria Johansson, Luleå tekniska universitet. Foto: Ulrika Sahlén

– De har tidigare hängt upp sitt jämställdhetsarbete på kopplingen till affärsnytta. Jämställdhet anses vara bra för affärerna, öka rekryteringsbasen och möjliggöra att man hittar de vassaste talangerna. Men mer än så, är ofta det svårt att konkretisera vad som gör att jämställdhet är bra för affärerna, det pratas om jämställdhet i positiva ordalag men det händer inte så mycket rent konkret.

– Metoo störde denna bild och sätter fingret på att finns det offer så finns också förövare, som tar sig friheter på kvinnors bekostnad. Debatten visade att det finns konflikter, att vissa har begränsat handlingsutrymme medan andra har för stort handlingsutrymme.

Fokus på ”de andra”

Det utmanade också bilden av branschen som en neutral plats.

– Man har betraktat den egna organisationen som könsneutral och att man konkurrerar med meriter. Det gör också att anledningar till att varför det är mansdominerat inte söks inom den egna organisationen utan snarare förstås genom att kvinnor inte antas förstår hur bra det är i branschen och därför inte söker sig dit.

När ojämlikhet i undantagsfall uppmärksammas inom den egna organisationen är det ofta vissa enskilda individer som pekas ut, exempelvis arbetarna i skogen som förutsätts skämta sexistiskt.

– Ur företagets perspektiv handlar alltså inte ojämlikhet om hur organisationen är uppbyggd utan om ”de andra” som antas inte förstå. På huvudkontoret i Stockholm kanske ojämställdhet visar sig på ett mer subtilt sätt, men det finns lika mycket där, det bara tar sig lite olika uttryck. Ofta lättare att peka på ”de andra”.

Hur kan din forskning användas rent praktiskt?
– Det handlar om att förstå sin organisation, att den inte är en neutral arena utan en plats där ojämlikhet görs, återskapas men också kan utmanas. Det handlar om att ta reda på vilka mekanismer som bidrar till ojämlikhet och hur man kan vända på det.

Har metoo har förändrat skogsindustrin, i så fall hur?
– Det satte fingret på konflikten i jämställdhetsfrågan, att det handlar om kvinnors frihet i relation till den frihet män tar sig. Jag skulle säga att det finns större förståelse för att jämställdhet inte bara är bra för affärerna, utan också måste rymma den här mer obekväma aspekten. Men det är väldigt skört, när nya landvinningar görs så finns det gummiband som vill dra det tillbaka till som det var innan. Det krävs ett kontinuerligt arbete, en förståelse av vad jämställdhet är och att det aldrig blir färdigt.

Vad behöver hända nu för att branschen ska komma vidare?
– Branschens nya insikter, en mer nyanserad förståelse av vad jämställdhet är och ska göra med den egna organisationen, som har växt fram efter #metoo och #slutavverkat, behöver omsättas i handling. Långsiktiga strategier, målstyrning och kompetens i frågor som rör jämställdhet är nödvändiga och ett jämställdhetsperspektiv måste få ta plats i organisationernas och för att jämställdhet ska länkas till kärnverksamhet.