En ny metan-producerande mikrob som upptäckts i smältande permafrost kan användas för att mäta ”klimathälsan” i frusna myrar.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Tack för din prenumeration på nyhetsbrevet Extrakt!
För att bekräfta din prenumeration, vänligen klicka på länken som vi har skickat till din e-postadress.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Mikroben, som är ett slags arké (ärkebakterie), och tillhör jordens äldsta och enklast byggda organismgrupper, hittades i Stordalenmyren i Norrbotten och är nu beskriven som en ny art. Stordalenmyrens permafrost har smält snabbt de senaste 30 åren och myren avger alltmer metan. Den nya arten uppträder där i massförekomst, ungefär som alger vid algblomning. Ett internationellt forskarlag, med deltagare från Uppsala universitet, har nu också konstaterat att arten, som fått namnet
Methanoflorens stordalenmirensis, är spridd över stora delar av världen. Eftersom den producerar metan kan den få betydande miljökonsekvenser.
Det finns flera arkéer i världens permafrostområden som producerar den kraftiga växthusgasen metan. I ständigt frusen mark stannar den metan de producerar under isen eller konsumeras av andra mikrober, som ”äter” metan. Men produktionen av metan ökar med klimatuppvärmningen, som gör att permafrosten smälter och organismerna får större tillgång på kol. Det ger vad som brukar kallas ”positiv återkoppling” på den globala uppvärmningen, vilket innebär att uppvärmningen skyndas på. Ju varmare det blir, desto mer metan avger de tidigare ständigt frusna myrarna, och ju mer metan de avger, desto större blir växthuseffekten och därmed uppvärmningen.
– När permafrosten är intakt, hittar man inte mycket
Methanoflorens stordalenmirensis i myrarna
. Det är för torrt och för kallt för den, säger Rhiannon Mondav, en av huvudförfattarna till artikeln i Nature Communications, där forskarnas upptäckt presenteras.
– Men det är som om den ligger där och väntar på rätt förhållanden. För så snart temperaturen höjs med bara någon grad och permafrosten tinar, förökar den sig enormt och man hittar den överallt. Eftersom man inte alltid kan se med ögonen om permafrosten har börjat tina, kan den här mikroorganismen användas som en indikatorart. Det är ett nytt, användbart sätt att undersöka ”hälsan” på permafrosten, säger Rhiannon Mondav.
Läs mer här (www.nature.com)