Mer pengar till miljö i forskningsproppen

Svensk forskning får mer pengar de kommande fyra åren. Anslagen höjs med fyra miljarder kronor, enligt förslag i forskningspropositionen. Även miljöforskningen får en ökning.

Höjningen innebär att staten från och med 2016 kommer att satsa mer än 34 miljarder kronor på forskning, varje år. Anslagen höjs succesivt från och med nästa år fram till 2016, då de når en nivå som är fyra miljarder kronor högre än idag. – Propositionen är väldigt bra, med stora satsningar inom områden som är viktiga för Sverige, säger Anna Ledin som är huvudsekreterare vid forskningsrådet Formas. Den största ökningen går direkt till universiteten. Livsvetenskapen får också ett rejält tillskott, liksom forskningsanläggningar som ESS i Lund. Men även miljöforskningen får ökade anslag. Proppen innehåller såväl allmänna höjningar som särskilda satsningar som kan gynna området.

Hållbart samhällsbyggande

Formas får mer pengar för att stärka forskning inom de areella näringarna. Regeringen gör dessutom särskilda satsningar på bland annat forskning om skogsråvara och biomassa, samt hållbart samhällsbyggande – svenska styrkeområden där nya kunskaper kan flytta fram positionerna mer. Hållbart samhällsbyggande är brett område och omfattar såväl infrastruktur och transporter, som energieffektivisering och samhällsplanering då befolkningen blir allt äldre. Forskningen ska dock inte bara flytta fram den vetenskapliga fronten. Den ska också hjälpa till att hitta lösningar på stora samhällsutmaningar som rör till exempel energi, klimatförändringar eller kommunikationer. I forskningsproppen föreslås därför satsningar på så kallade strategiska innovationsområden för att möta dessa utmaningar. Målet är att öka antalet innovationer. – Bra att man har fokuserat på några områden och att forskning kopplas till innovationer. Man har vågat prioritera för att få en helhet, säger Anna Ledin. Hon konstaterar samtidigt att ordet miljö inte nämns särskilt ofta i propositionen. I stället talar man om till exempel hållbart samhällsbyggande. – Förhoppningsvis beror det på att vi har kommit så långt att miljöfrågorna inte särbehandlas utan ses som integrerade.

Efterlyser systemtänkande och tvärvetenskap

Det som saknas är helhetssyn, tycker Anna Ledin. – Vi behöver jobba mer med hela system. Inom till exempel kemikaliepolitiken ersätts förbjudna ämnen av något som är mindre farligt, men som måste användas i större volymer för att få samma effekt som det förbjudna ämnet. Den fråga man måste ställa sig är om det i slutänden blir någon positiv miljöeffekt, säger hon. – Många problem vi står inför är tvärvetenskapliga. Det är uppenbart inom ekonomisk forskning där det borde finnas en tydligare koppling till naturvetenskap, klimat och rättvisa. Det är områden vi inte alls utbildar eller forskar tillräckligt kring. Och inom miljöforskningen behövs tvärvetenskap för att lösa de stora utmaningar vi står inför, såsom global livsmedelsförsörjning och förvaltning av ekosystemtjänster.

Viktigt att stärka internationella samarbeten

– Min andra reservation är att vi inte utnyttjar möjligheten att stärka svenskt ledarskap i internationell forskning. Europa betonas men forskningsvärlden är global. Vi borde exempelvis stärka samarbeten mellan svensk och internationell forskning för global hållbar utveckling, säger han. Forskningspropositionen Forskning och innovation lämnades till riksdagen i oktober. I februari ska den upp i riksdagen för debatt och votering.